Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Allmänheten! (Historik öfver verkets utgifvande)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att alphabetiskt ordna både män och qvinnor. Der möter
dock en svårighet. ”Ett Lexicon bör kunna lätt handteras.
Dertill kräfs att hvarje person träffas under sitt kända namn.”
Men — Ebba Brahe skall då ställas under sin faders, A. M.
Lenngren under sin mans namn. Det blir en alltför
vacklande princip och olägenheten får afhjelpas genom
hänvisning från faders till makes namn. Prinsar, Drottningar och
Prinsessor blefvo ej i prospecten uteslutna, då Konungarne
skäligen uteslötos i ett land, ”hvars historia är dess
Konungars.” Man borde derför ej glömt Kungahusens öfrige
märkvärdige medlemmar, hvilkas lefnadsskildringar sällan kunna
förekomma i Rikshistorien. Skulle vår nyss af hela Sverige
djupt begråtne Prins Gustaf ej vara både en ”svensk” och
en ”namnkunnig man”, ehuru han i den politiska historien ej
kan komma att upptaga många rader? Dylik glömska bör
således i ett Bihang afhjelpas. Der personer kunna tecknas
en famille, vinnes både utrymme och klarhet. Derför samlas
personerna under slägtnamn, när så ske kan. Genom
hänvisningar i registret kan den enda olägenheten deraf lättligen
afhjelpas.
De lefvande skulle upptagas, ”men utan att något
omdöme fälldes öfver deras handlingar eller skrifter.” Detta
lofvades, då allmänheten misströstade om möjligheten af oväld
mot en lefvande. Men när vi nu nära i ett halft sekel
varit vane att dagligen se och höra historia öfver lefvande
såväl som döda, är det retande i sjelfva makten försvunnet
och löftet torde kunna måttas så, att både smicker och
smädelse afsägas och att man här går till väga såsom i vår
mest sansade offentliga kritik, der omdömen om lefvande
dagligen meddelas. Då ett verk har öfver 20 år till
utgifningstid, öfvergå många under tiden från lefvande till döda,
och ”felet försvinner med åren.” Matrikelbiographien, om
ej såsom benbyggnad i en lefvande kropp, kan svårligen
väcka någons intresse.
Der Cronholm och Wahlström tröttnande aflägsnat sig,
och der Sondén, Låstbom och Palmblad trötte nedlaggt sina
pennor i döden, borde väl den ende, som har del i
prospectens löften 1834, nu också känna sig trött, och detta verk
således ej hota att bli ett trettioårigt krig mot den
biographiska obscurantismen, kanske först slutande med sitt 30:de
band. Men — är det rätt, att de specialkunskaper, hvilka
sysselsättning med dylika samlingar ända från 1813, 15 och 17
med någorlunda tenacitet i minnet förskaffat, göras alldeles
ofruktbara, då en förläggare erbjuder sig att omsätta dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
