Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. De la Gardie, Pontus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
so
D * la Gardix, Pontus.
stodo J hans tjenst, voro missnöjda öfver soldens uteblifvan-
de och önskade byta om herre. Död eller evig fangens kap
skulle för Erik blifva följden af en resning, hvilken var lätt
förklarlig af Hertigarnes och de storas misshag till Eriks
giftermål med "la lille d’un miserable Sergeant." Att Pontus De
la G. så kunnat tala, då man i honom ser regeringens
hemliga hufvudman, bestrides ej; huruvida dessa ord, som läggas
honom i munnen, dock verkligen voro lians, kan aldrig
afgöras, derföre att ett dylikt förtroende var fästadt vid
vilkoret af den djupaste tystnad, och säkert har det ej brutits
hvarken af Drottningen eller De la G., såsom deruti alltför mycket
interesserade. Möjligt, att berättelsen derom under K. Johan lll:s
regering blifvit utspridd, och talet så fattadt i pennan, som
sannolikheten fordrade, att man tänkte sig förloppet.
Berättelsen finnes i ett Fransyskt Manuscript om Svenska händelser,
hvilket har till författare Parlaments-Advocaten Jolivetus,
hvars son sålde M:scriptet till Grefve Magnus Gabriel. I
samma urkund står, att Pontus var af K. Erik XIV omtyckt "pour
son esprit et son courage; que le Roi se servit de ses dignes
conseils cn toutes les alfaires de hautc et grande conseque ncc."
Förbittringen blef lika stor, som nåden varit,förr; och Erik
önskade intet högre, än att i brinnande strid drabba
tillsammans med den Fransyska Riddaren. Det var Konungens
vilda tapperhet, som vid Botkyrka tvang Hertigarnes folk alt
taga till flykten, och från Brunkeberg tåga tillbaka till
Rörstrand, och det oaktadt De la G. "anförde Hertigarnes
troppar både modigt och väl." De la G. var en af Befälhafvarne
öfver de troppar, för hvilka Stockholms stadsportar öppnades
af Rålamb. Under K. Johan III. fortfor Konunga-nåden och
förtroendet till den genom odödliga förtjenster med hvarje år allt
utmärktare Fransmannen, hvars otacksamhet mot K. Erik XIV.
väl ej ursäktas, men otvunget förklaras af den skarpa blick,
för hvilken den vacklande thronens faror ej kunde döljas. Den
utländske Riddaren kände sin förmåga att spela en
hufvud-rol, om han endast gjorde sig till herre öfver
omständigheterna, och trohet mot det nya fäderneslandet ersatte, hvad
ban felat mot en af dess Konungar.
Under K. Erik XIV. hade De la G. för hans räkning i
Frankrike Värfvat och hitfort 5000 ryttare och ett lika stort antal
fotknektar. Under K. Johan lit. afgick ban som sändebud till
Lübeck, till Neder-Sachsen, till Hamburg och Munster är 1571,
och följande året till Ost-Friesland, till Frankrike oeh
Nederländerna. 4576 erhöll han en beskickning till Stralsund, till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
