Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Ihre, Thomas - 2. Ihre, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I r a b , Johan.
353
Med sin första hustru hade han 8 harn, deribland
sonen Matthias, som vid 7 års ålder talade vacker latin och
förstod fransyska och engelska; vid 13 år talade han
grekiska och var väl hemmastadd i musiken. Bortrycktes i
denna ålder af pesten. Dottren Catharina, gift med Biskop
A. O. Rhyzelius, blef stammoder för Odencranlziska
familjen. Märkvärdigast bland alla af Ihre-namnet blef dock
det 7:de barnet — Johan, hvarom nedan. Med den andra
hustrun, fröken P. C. Bilde, hade Domprost Ihre inga barn.
Skrifter: In nuce Roma. Rostock 1680, Lond. Göth. 1706,
Ups. 1739, Ups. 1780. — 9 Programmer. — Oratio funebris in
obitum Itaronis C. Ehrensteen, Scaniæ Blekingiæque Nomarchæ.
1702. Sammantryckt med Isogæi likpredikan. Sthm 4:o.
(Kiltor: v. Döbelns och Lindfors: Hint. Ac. Lundens. — Gezelii Biogr. Lax. —
Post ftinera virtus & farna manet viri Th. Ihre . . . testatura voluit J. L. Törner.
Lincop. 1780. — Likpred. af Bisk. Torsten Rudeen. Linköp. a. i. —
Minnesverser af Ulr. Rudenschöld m. fl. — Nettelbladts Meraori» Viror. ia Svecia
Erudi-tissim rediviva (aftryck). — Stähls Biogr. Underr.)
2. IHRE, JOHAN.
Son af den föregående, f. i Lund d. 3 Mars 1707. Den
härjande fältsjuka, som efter Danska infallet 1710 utbredde
sig i Skåne, bortryckte inom en vecka hans moder och
tvenne syskon, så att ban jemte en dotter, voro de enda barn,
som numera återstodo för den sörjande fadren. Vid Danskarnes
förnyade infall 1716 skickades sonen i säkerhet till
Carlskrona. När fadren kort derefter befordrades till Domprost
i Linköping, fullbordade lian, under den lärde fadrens
uppsigt, der sin bildning, och hade redan vid 12 år hunnit sä
långt, att en Horners och Xenophons språk var honom
förtroget. Efter fadrens död (1720), begaf ban sig till sin
morfader, ErkcBiskop Steuch, emottog 1731 vid 23 års
ålder lagerkransen, hvilket vid denna tid ansågs såsom
någonting alldeles ovanligt tidigt. Redan året förut hade
ban företagit en resa dels inom fäderneslandet, der han eu
tid uppehöll sig hos sin morbroder Superintend. D:r Joh.
Steueh i Carlstad, sedan hos sin svåger Domprosten D:r A.
Rhyzelius i Linköping, dels till främmande länder, neml.
Tyskland, Frankrike, Holland, England, Danmark, hvarest
han qvarblcf i tre år, under hvilken tid ban mestadels
uppehöll sig i Oxford, London och Paris, hvarunder ban flitigt
begagnade allt hvad dessa länders lärosäten, bokskatter och
förträffliga lärare ägde att erbjuda en vettgirig och förut
så väl underbygd yngling.
biogr. lux. VI. 23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
