Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Magnus, Olaus - Mallet, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mallet, Fredrik.
10
terare hade han följt sin bror till Rom, och blef efter hans
död af Påfven den 16 Oct. 1544 förordnad till ErkeBiskop
i Upsala. Han försökte dock aldrig göra denna utnämning
gällande, utan uppehöll sig i S:t Birgitta; kloster i Rom,
der han afled d. 1 Aug. 1558 och begrafdes bredvid sin
bror i Vaticankyrkan.
Olaus M. var en man af mycken förtjenst. Han har
låtit trycka sin brors begge arbeten samt sjelf utgifvit S:t
Britas och S:t Catharinas Lefverne, en Charta Gothica och
Historia de rebus Septentr., hvaraf en mängd upplagor,
sammandrag och öfversättningar på flera språk utkommit (jfr.
Sv. Mercur. 17Ö4 sid. 400). "Ingén har läst dem med
uppmärksamhet", säges i Skand. Sällsk. Handl. I. 5. Från
denna dom bör dock undantagas Samuel Ödmann, som uti
"Hushållnings-Journal" för September 1784 lemnat högst
intressanta "anmärkningar rörande Hushållningen och Sveriges
Naturalhistoria utur Olai Magni Svenska Historia."
(Källor: Historia de rebus Septentrionalibns. — Peringskiöld, Monum. Ulleralc.
s. 174. — Rbyzelius, Episcoposc. — Schcfferus, Suecia Litt. s. 7, 86- — Moll.
Hypomn. sid. 367. — Noberg, l)e meritis et fatis Joan. et Olai Magnorum. —
Bibi. Ifist. Cent. VII. ff. 77. — Handlingar rörande Scand. Historia. Delen I.)
-X — ö-
MALLET, FREDRIK.
Född i Stockholm d. flO Mars 1728. Fadren var
To-baksfabrikören Frans M. och Modren Cath. Hök. Hans
böjelse för de Mathematiska vetenskaperna framträdde redan
nnder skolåren; vid Upsala blef han en af Strömers och
Küngenstjernas flitigaste lärjungar: under mellanterminerna
gjorde sig VetenskapsAkademiens Sekreterare Elvius ett nöje
af att undervisa honom, och föreslog honom 1745 till
Aka-miens Amnesvcn. Efter utgifven disputation de Figura et
Magnitud i ne Telluris tog M. 1750 Phil. Cand. Examen;
sedan han de följande åren biträdt vid astronomiska
observationer i Upsala och derigenom äfven förvärfvat praktisk
erfarenhet i denna vetenskap, utgaf han 1752 sin
Gradual-disput. de Theoria Mercurii, och blef s. å. promoverad Phil.
Magister. Som det arf han erhållit efter sin vid denna tid
afledne fader, ej var särdeles stort, emottog ban en
condi-tion hos CommerceRådet Nordencrantz, utgaf vid slutet af
nyssnämnda år en tredje Disput. de nova quadam
proprie-tate Sphæroidis, rotantis circa axem, hvaruti ban bevisade
att jordens figur vore sphæroidisk. Under de följande éren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
