Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meijer, Gerhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meijer, Gerhard.
95
Gerhard d. y. var född i Stockholm d. i Aug. 1704.
Modren hetto Cath. Kammecker, dotter af en mycket ansedd
Bagareålderman *). Fadren tillika med trenne af hans barn
bortrycktes 1710 af pesten, men ännu återstodo åtta
faderlösa, och endast med stor möda kunde modren under de
svåra tiderna upprätthålla inrättningen. En af dem, vår
Gerhard, hölls på morfadrens bekostnad i Upsala under fyra
år, hvarefter ban 1724, sedan ban redan 1720 erhållit K.
bekräftelse på den syssla, som så länge varit ärftlig inom hans
familj samt s. å. låtit inskrifva sig i haudtverket såsom
lärling, au trädde en utländsk resa, till de för haqs yrke vigtigaste
Europeiska länder, under hvilken ban ej allenast besåg allt i
denna väg, som för en med goda recommendationer försedd
främling var tillåtet att se; utan ingick äfven såsom
arbetare vid alla de gjuterier, der ban trodde sig hafva något nytt
att inhämta. I Geneve hade nyligen gjutningen af solida
kanoner och deras borrning blifvit uppfunnen af en smed,
benämnd Mauritz, men tillträdet till den nya inrättningen
blef honom förvägrad, och ännu mindre kunde hans önskan
uppfyllas att der blifva antagen till arbetare. Emedan
cas-san bär började blifva klen, fortsatte han den öfriga delen,
af vägen mestadels till fot, aldrig försummande något
tillfälle att lära.
Riktad med många kunskaper återkom M. 1727 till
fäderneslandet. Väl hade ban ännu längre velat utsträcka sin
resa, men emedan modren var trött vid yrket och dessutom
ingått ett nytt gifte, måste ban sätta en gräns för sin
vett-girighet. Vid början af 1728 emottog han alltså styrelsen
öfver det K. styck gjut erie t, och första profvet på sin
skicklighet hade han tillfälle visa vid beställningen af en ny, af
Capitaine Trievald construerad eld- och luftmaschin för
Dannemora grufvor, som erfordrade den största noggrannhet.
Ar 1750 blef han tillika utnämnd till sprutmästare vid K.
slottet och i Stockholms stad. I egenskap deraf föreslog ban
införandet af nya efter en egen method construerade mindre
sprutor, i anseende till svårigheten att vid olyckstillfällen
anskaffa tillräckligt förråd vatten, samt användandet af de
större sprutorna såsom tillbringare, ställda på pråmar. I
början ogillades väl denna plan, men sedan erfarenheten talat
derföre, godkändes den, och nu fick M. till och med utrikes
ifrån emottaga flera beställningar å dylika sprutor. Sedermera,
17o9, blef ban ledamot af Brand- och Politiecominissionen.
*} Se detta Lexicon, Band. VII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
