- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 9. Maclean-Nolcken /
283

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - b. Morlanda-grenen - 12. Mörner, Adolf Göran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mörnbr, Adolf Göran.

91

onåd. Han flyttade till sitt vackra Espelunda, trädde 1806
i gifte med fröken Cath. Ulrica Hetjkensköld, sysselsatte sig
med landthushållning, studier och författande af smärre
uppsatser i patriotisk anda, som i särskilda tidningar infördes.
Sålunda skulle han lefvat lugn, glad och lycklig, om ej
fäderneslandets olyckor bcdröfvat så honom som andre, högre och
lägre. I den revolution, som förändrade statsskicket, var
M. hvarken deltagare eller ens derom medvetande, men när
denna händelse skett, hvilken syntes honom såsom
oundviklig, öfvergaf han sitt landtliga lugn och uppträdde vid den
nu följande riksdagen såsom en nitisk och verksam
befordrare af sakernas nya ordning. Knappt gafs det något
ärende af vigt, såsom Grundlagens utarbetande,
Representationsfrågan, beskattningen, hvaruti ban ej mor eller mindre nära
deltog; de offer, som de Ofrälsestånden kräfde af Adeln,
vägrade icke heller han, men när Bondeståndet jemväl
fordrade en lika beskattning af all jord, satte han sig
deremot, liksom G. A. Silverstolpe och flere andra (se Ridd.
och Ad. Prot. d. IS Juni 1809); deremot var det på hans
förslag, som Adeln d. 26 Juni företog sig till afgörande
och samtyckte till de ytterligare eftergifter, som
Bondeståndet gjort till villkor för underskrifvandet af den nya
Regeringsformen. Genom dessa och andra ålgärdcr hade M.
vunnit ökad aktning för sin medborgerliga anda, för
profvade kunskaper och parlamentarisk vältalighet, som endast
någongång stördes af alltför stor hetta. Sina grundsatser
uttalade han också vid slutet af ett Protokolls-anförande d.
4 Oct. 1810, hvaruti ban yttrar: "jag har varit lika litet
böjd att smickra mängdens som Regentens passioner, och,
skild från all väntan af fördelar från någoudera, har jag
åtminstone ej haft annat föremål än sanning och rätt i
deras vidsträcktaste bemärkelse."

A båda sidor gjorde man ock rättvisa åt dessa
tänkesätt. Vid 1810 års riksdag blef ban först ledamot, sedan
Ordförande tid efter annan så i Constitutions- som
Statsutskotten. Hofvet sökte fästa honom hos sig såsom
Kammarherre hos Drottningen, jemte det att man tilldelade
honom Nordstjernan; dock trädde M. åter tillhaka i
åtnjutande af rikedomens och upplysningens skatter, befordrade
ordning och välstånd på sina egendomar, hvaruti hans
svärfader gaf honom ett värdigt föredöme och i hvars årliga
folkfester på Hällefors bland välmående och lyckliga
under-hafvande han hjertligt deltog.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:28:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/9/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free