Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Messenius, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504 Messenius, Jolian.
MESSENIUS, JOHAN.
Föddes i Juli månad 1579 (enligt andra 1581) i byn
Freberga uti Kälfvestens socken, en knapp mil frän
Vadstena. Fadren var mjölnaren Joannes Thordonis (såsom
Messenius sjelf kallar honom i sina "Schedæ"; uti "Speculum"
benämner han honom "J. Theodorici"). Han dog 1588 och
ligger begrafven, enligt Gahms anteckning, under ett
skuggrikt träd vid klockstapeln på Motala kyrkogärd. Chanut,
Puffendorf och Fryxell uppgifva, att ban blifvit halshuggen
för stämplingar mot fäderneslandet, hvilket torde endast
ega sin grund i någon af de många osanningar, Messenii
o-vänner utspridt. Modren hette Brita Andersdotter. Om henne
yttrar den alltid på sitt vis originelle Gahm: "Vår Messenii
moder lärer icke länge kunnat vara utan manfolk; ty hon
gifte sig andra gången med en vid namn Stephan Olsson,
som skall icke alldeles varit så olärd och väl hemma uti
konstbyggnaden." Kanske denne varit gelbgjutare, hvilket
yrke några tillägga M:i fader. Ilan dog 1615 eller 1614.
Till Vadstena skola sändes den unge M. 1589, och
njöt der undervisning något öfver tre år. Genom ovanliga
naturgåfvor väckte han uppmärksamhet hos sina lärare, som
synas hafva hyst hemlig tillgifvenhet för katholicismen,
hvilken just i och omkring det gamla Brigittinerklostret längst
bibehöll sig i folkets sinnen. Presten Magnus’ Andersson
tog honom sedan under sin enskilda handledning och torde
hafva gifvit Jesuiterne anvisning på den lofvande gossen.
Utan föräldrarnas vetskap sände denne honom 1595 till
Jesuiter-skolan i Braunsberg, hvars verksamhet var
beräknad på nordens återvändande. Han reste 1605 till Krakau
och 1604 till Rom; "men som ban ej kunde fördraga
Italiens ohclsosamma luft", säger Gahm, återvände ban straxt
till Tyskland och mottog philosophiae doctorsgraden uti
Ingolstadt 1606. Samma år utnämndes han i Prag af
Kejsaren till Poëta Cæsareus. Derifrån begaf ban sig till
Danzig, hvarest han med stort bifall öppnade en enskild skola
och 1607 gifte sig med Lucia Grotliusen, dotter af den
bekante Arnold Grothusen, som varit Sigismunds informator.
Äfven om henne hafva ovännerne utspridt de förklenligaste
rykten. M. sjelf kallar b enne "integerrima conjux."
Messenii tankar rigtades alltjemt mot fäderneslandet;
men hau vågade ej återvända dit, sedan han uti en
gratulation till den Preussiska biskopen smädligen angripit Carl IX.
Han sökte derföre att vinna dennes gunst genom ett "Sch«-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
