Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Munck, Adolf Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
516
Munck, Adolf Fredrik.
både pä religionens och hennes gloires och intresses vägnar
sökt öfvertala henne till några demarcher, till lugnets
återvinnande, om hvilka hon icke med honom varit ense ....
att Doct. Wingård gjort henne de vackraste förmaningar"
— men att hon i dödsstunden trodde sig med all köld
kunna vända ryggen till alla sina ovänner. — Drottn.
Sophia var dock alltför tidigt färdig att försonas med sin
svär-moder, men hvilket Konungen var nog klok att i blinken
söka förekomma. Han uppsprang genom en lönntrappa till
sin gemål och som han der lann en tredje person, uttryckte
ban sig: "om ni förlåter, så tror jag allt, ja det är intet,
som icke jag då tror", begifvande sig genast bort, utan att
afvakta svar. Den tredje berättade det för Gr. Hamilton.
Här finnes någonstädes ett document i ämnet, som
skaffades i K. Gustaf IV Adolphs hand, då han salt fängslig
på Gripsholm och som skulle bortkonstla ryktet, som
inblandade Munck, på ett lika smutsigt som orimligt sätt.
Det skall, enligt en hög embetsmäns anteckning, ha fägnat
Konungen genom den möjlighet det lemnade öppen för hans
kungliga fäderne. Men ett annat, vida vigtigare och mera
bevisande original-document finnes ock till, som sätter
ätt-lurendräjeri-frågan utom allt tvifvel och hvars afsigt nog
varit, att lägga makt i K. Gustafs hand att bestämma
thron-följden efter sig framdeles företeende omständigheter. Hvar
documentet, egenhändigt undertecknadt af K. Gustaf, Dr.
Sophia, Gr. Munck och en prestman, finnes förvaradt,
upplyses man i Gr. J. De la Gardies journal T. VIII. p. 3150,
förvarad på Löberöd. Gr. De la Gardie har på ett annat
ställe anfört, huru Kon. Gustaf III ansåg sig likavisst vara
Hertigens af Småland fader, som han visste sig ej vara
Gustaf Adolphs, och verkligen börjat, före den nämnde
Hertigens död, fundera på bästa sätt, att kunna öfverflytta
thron-följdcn till den, ban ansåg legitim; ehuru Grefven var
öfvertygad, att K. Gustaf hade lika litet skäl att fröjda sig öfver
en son "af blodet" 1782 söm 1778.
Detta brottsliga försök, att "opinialrera mot Gud och
Naturen" i en successions-fråga, kunde emellertid ge den cn
stor märkvärdighet vid hofvet, som vunnit Drottningens
ömmare tillgifvenhet. M. uppträdde ock snart som en
"allsmäktig favorit", undanträngande ungdomsvännerna och
skalderna Creutz, Gyllenborg och Oxenstierna, täflande med
snillet Armfelt. M. blef som Ståthållare på Drottningholm,
der Drottningen bodde-, nästan försatt i samma ställning,
som fredsfursten scdau var i Spanien. Mycket män om sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
