- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / Strödda biografier : Magn. Gabr. de la Gardie och Adler Salvius /
VI

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Per Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

handlingens fria verld råder regellöshet hos den
enskilde under ordning i det stora allmänna; den förre
måste med frihet realisera det nödvändiga. En
och samma person är i olika lefnadsperioder, i
olika ställningar af lifvet ej densamme; „tiden
bildar och missbildar oss alla.“ Man kan derföre
endast ställa fram några märkbara hufvuddrag, ej i
alla enskildheter fullfölja dessas yttersta afpregling.

En fordran man vanligen ställer på historien,
och möjligen i biographien skulle likaledes vilja
göra gällande, består uti att yrka det
resultaterna för den menskliga bildningen framläggas. Hvad
detta vidkommer, så ju råare tiden är, ju färre
äro resultaterna. Äfven i en tid med framskriden
odling är det lättare att anmärka, hvem som gaf
en impuls, än att bestämdt uppgifva dess följder,
dessas vidsträckthet. Endast då en tidsrymd af
vid omfattning skildras, är tillfälle öppet för en
genetisk culturhistoria. Den enskilde, som
biographien valt till sitt ämne, är en bruten storhet,
som blott sammanlagd med storheter från en
förfluten och kommande tid finner sin fyllnad och
förklaring. Om vi använda denna allmänna åsigt
på en viss person, t. e. Gr. M. G. De la Gardie,
så är han lyckligare lottad, än de flesta, ty om
inga spår af hans verksamhet i det offentliga, och
som Riks-Canceller, qvarstodo outplånade, så
tillhör honom förtjensten att hafva lifvat och understödt
fornforskning och Isländska språkmonumenters
utgifvande. Grundtvigs speord, att Svenskarna fingo
genom Rugman från Island mera än de kunde
läsa, må såvida gälla, att denna främmande skatt
ej ingrep i nationens bildning; den förblef några
få lärdas uteslutande egendom, utan att detta
förringar Mæcenatens ära. En annan fråga blir det,
i hvad mån sjelfva tidsrigtningen åt detta håll och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 14 15:12:35 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biosvman/supplement/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free