- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / Strödda biografier : Magn. Gabr. de la Gardie och Adler Salvius /
15

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Per Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De la Gardie, Magnus Gabriel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1)k. la Gardik Magnus Gabriel.

15

for Grefven. Man trodde, att hon ej skulle tillåta en
brytning mellan de förnämsta husen i riket, då en sådan
söndring hade mindskat rikets krafter riktade utåt. Af
Drottningen befarade man inga ytterligheter, men väl att
de hemliga intrigerna skulle öfvergå till en uppenbar
fiendt-lighet, och hvar och en taga parti. Chanut var likväl
af den tanke, att de som bngnade sig af Drottningens
nåd, skulle .nöja sig dermed, och ej försöka att hejt och
hållet krossa sina motståndare. Oxenstjerna kunde
genom sina föreställningar om oförenligheten af
Riks-Råds-värdigheten inen en hoftjenst, och med De la Gardies
ungdom ej förhindra , att denne upphöjdes till en af Svea
Rikes-Råd. — Dessa begge ansågos som hufvudmän, hvar för
sitt parti. Oxenstjerna förklarade sig hafva fullt giltiga skäl
till att som en Radziefski och Ulfeld öfvergifva sina
landsmän och gå öfver till utlänningen; men heldre ville han
åt bödelyxan framräcka sitt hufvud , än för Sveriges
af-vundsjuka grannar blotta dess svagheter, och samma gång
han beredde Sveriges undergång bereda sin egen vanära."
Hvarken Oxenstjernas eller Per Brahes varningar hejdade
Drottningen i den lysande nåd hon lät Grefve Magnus
vederfaras. Hon synes likväl i honom hafva i synnerhet
värderat den trogna vännen , den fint bildade Ädlingen ,
som genom sin höga daning, sitt fina hofskiek skänkte
glans åt hennes omgifning , med sin liflighet spridde
glädjen i hoffesterna, hvilkas smakfulla anordnande ofelbart
tillhörde honom , och genom själsodling och sitt
fladdrande suille syntes mest skicklig att underhålla Drottningen ,
hans själsfrände i flera afseenden. Ännu var. Oxenstjernas
röst ofta den i rådskammaren segrande, fastän vänskapen
och förtroendet hos Drottningen kallnat, af farhåga för
att den öfverlägsna statsmannavisheten hos
Rika-Cancel-leren skulle helt och hållet fördunkla hennes personlighet,
och lägga band på hennes vilja och spira. Att Grefve
Magnus åtminstone ej styrde den yttre politiken , antyder
Chanuts berättelse om det olika sätt, hvarpå Grefven
och Drottningen upptogo hvad han framställde om
nödvändigheten för Frankrike (i Maji 1647) att draga sina
troppar tillbaka och inställa betalningen af subsidierna.
De la Gardie visade sig efter denna förklaring stelare,
(pius roide), än vanligt; sade sig frukta, att detta skulle
aflägsna sinnena från förtroendet till Frankrike, och att
Drottningen tvifvelsutan ej dermed skulle vara
tillfredsställd. Chanut säger sig hafva funnit, „que le
pronosti-que du Comte n’ etoit pas veritable." Drottningen af-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 14 15:12:35 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biosvman/supplement/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free