- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / Strödda biografier : Magn. Gabr. de la Gardie och Adler Salvius /
23

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De la Gardie, Magnus Gabriel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1)k. la Gardik Magnus Gabriel. 23

för henne. Chanut säger, att de voro alla Fransoser och
Grefvens creatur. Från denna tid (Jan. 1653) aftog
Drottningens aktning och tillgifvenhet för De la Gardie. Han
ville draga sig undan till sitt Grefskap Leckö; men
Drottningen , som ej ville förklara honom i onåd, som hon så
länge med sin ynnest omhuldat, gaf ej sitt samtycke.
Äfven fruktade Bourdelot, alt De la Gardies aflägsnande
skulle tillräknas honom, och uppväcka en allmän
förtrytelse. Drottningen tog förevändning till sin vägran af De
la Gardies befattning som Riks-Skattmästare, hvilken
fordrade hans närvaro, och hvarpå han hade fullmakt att
vänta med det första , då han hittils endast efter
förordnande bestridt tjensten. Då Bourdelot rest till Frankrike,
anhöll De la Gardie hos Franska Residenten Piques, att
han vid Fr. hofvet skulle afböja Bourdelots befordran till
en andlig benefice, då dermed ej mera skedde
Drottningen någon tjenst , och B. ej heller förtjent det i anseende
till sin afvoghet mot Frankrike och tillgifvenhet för
Spanien den tid han vistades vid Svenska hofvet. DLG.
beklagade sig öfver B. att denne i Paris talat förklenliga
saker om honom, i anledning hvaraf Grefven hos
Christina anhöll , att hon ej längre med sitt beskydd ville
hedra en man , som var deraf ovärdig. Drottningen
nekade, att hon beskyddade Bourdelot, som hon nu och
alltid ansåg för ett barn och en skurk. Såsom sådan hade
hon kant honom, alltifrån den tid han kom till hennes
hof; men hon hade velat se, huru långt hans
oförskämdhet kunde gå. Härvid inföll Grefven, att Dr. ej måtte
misstycka, om han hämnades den oförrätt han trodde
sig hafva lidit. Gör med honom, allt hvad ni behagar,
blef svaret, låt gifva honom hundrade käpprapp; Jag vet
ban förtjenar dem och ännu mera. det är en menniska,
som jag ej det ringaste aktar och ej vill höra talas om.
Drottningen lofvade tillskrifva Chanut om sina mot
Bourdelot förändrade tänkesätt. — Bourdelot skulle bland
annat hafva utspridt, att han för Thronföljarens (Carl
Gustafs) skull brutit med Grefve Magnus.

Men hofvinden blåser åt många håll; från ögat, ur
hjertat. De. la Gardie hade varit på Ösel, der han ägde
Arensberg, och vid återkomsten till Jacobsdal smärtade
det honom , att der se Pimentelli, Spanska Envoye’n så
bofast som i eget hus. DLG. lät försäkra Fr. Residenten
Piqués , att ban skulle, om han någonsin återvann sitt
förra anseende, använda det till att störta Spanjorn, sota

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:31:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/supplement/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free