Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De la Gardie, Magnus Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1)k. la Gardik Magnus Gabriel.
69
nungen hädan. Men han fruktade, att DLG. cj önskade
denna plats, utan heldre i stället Marskens befattning,
antingen det då var på sin gemåls tillstyrkan, eller af det
skäl, att hans fader varit Riks-Marsk, oberäknadt att
ban sjelf hade större lust för värjan, än pennan, ehuru
lian var skicklig så väl till det ena, som till det andra,
efter hvad han i Liefland lät se, der han förde befäl
öfver arméen." Huru DLG. kommit till
Riks-Cancellers-värdigheten nästan mot sin vilja är visadt; huru han den
beklädde, och i hvad mån han är skyldig till de
tillvitelser, hvarmed man belastat hans minne, återstår att
redogöra för, så vida de knapphändiga underrättelser, hvilka
kommit oss tillhanda , deröfver sprida ljus.
DLG. som Riks-Canc. anlitades, vid Christinas första
resa till Sverige år 1660, då farhågor för hennes stämplingar
mot den Evangeliska läran spriddes bland Prästerskapet i
anledning af Drottningens anspråk att få bekräftad recessen af
1654, som bestämde öfver hennes underhållslander, och
derjemte af Regeringen bekomma en act, af det innehåll, att
i anledning af hennes religionsförändring kulle inga
mali-cieusa opinioner lända henne till præjudicium." Då man
bland cleresiet under en conference med Rådet öfverlade
om medel att inskränka Drottningens jurisdictio in
civi-libus , för att ej dispensera in legemDei, svarade R. Canc.
sig skäligt finna, "att hennes Majrts independentia blefve
circumscriberad med dessa orden: efter Sveriges
fundamentallag och laga stadgar. Vid återställandet till
Christina af den protest mot successionen som hon utfärdat,
anförde Riks-Canc. den deputation, som till henne afgick;
lian vägrade att taga tillbaka protesten, då hon dertill
lionom ville tvinga. Äfven ständernas deputerade lade ned
på bordet, der lion satt, de exemplar af protesten , som
förut blifvit dem tillställda, oeli R. Canc. talade: "När
vi voro H. M. undersåtare, vore vi II. M. efter vår eds
plikt med all trohet och devoir förobligerade; men sedan
H. M. uppsade regementet, och aflöste oss från sin ed,
och vi hade svurit enom androm Konung, så äro vi H.
M. intet mera förobligerade, än som recessen lyder. Hon
svarade: jag förstår bättre er devoir, än J alla tillhopa.
Canc. genmälte, att härpå väl kunde finnas svar, men
efter gifne ordre ville vi denna saken intet vidare
discu-tera." Hvarefter de togo afträde, och Canc. förmanade
de särskilda ståndsmedlemmarne att sina "medbröder om
denna handeln väl informera och troligen upptäcka hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>