Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De la Gardie, Magnus Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1)k. la Gardik Magnus Gabriel. 78
ten om commercien må afslutas i England, som bäst Lan
drifva cuneum. . Vi må ej häri offendera , eller
ombra-gera England och Holland. Proponerade dervid, huru
Czaren börjar alltför mycket göra conventioner i handel
mot paeta, och blir således quæstio, om trupper skola
af-dankas. . . Får Czaren hållas, bli alla våra städer fläckar.
Men vi böra först remonstrera ständerna detta, och intaga
deras betänkande, att vi må göra consilio" . . Det bifölls.
"Ville, att då vi sedan Gustaf I:s tid varit med Gallia
vänner, den nya tractaten med Basserode måtte
representeras ständerna och ny tractat slutas med Frankrike, ej
blott skrifvas bref. . . Ryska kriget afstyrktes vid
Riksdagen , emedan 1 penning i fred var bättre, än 10 i krig,
och emedan Svenska handeln och provinsen Liefland
derigenom för mycket blottställdes. Med Frankrike
afslutades 1672 en off- och defensif alliance pro conservatione
pacis Westphalicæ på tio år, då Sv. i sina Tyska länder
skulle hålla 30,000 inan, och derför årligen af Frankrike
uppbära i fredstider 400,000 R. och i krigstider 600,000
R., i fall någon activitet erfordrades, hvartill Sverige
dock ej skulle förbindas, af annan anledning, än Tyska
fredens conservation. De Rådsherrnr, som bildade ett
motparti mot De la Gardie sökte förhindra detta förbuud,
"men allt deducerades så efter R, C. esprit, att ingen ting
var att emotsäga, om icke några spådomar, att allt skulle
gå galit; item en spådom af St. Brita om Sveriges
undergång, då en belägring och faltslag skulle stå på
Ladugårdsgärdet , . . der man 1672 för Konungens nöje låtit
göra ett läger" .... Samma författare tillägger, att
oaktadt kronans gods voro abalienerade, återstodo likväl i
extraord. räntan af allmogen och i de tullar, som "en då
härligt florerande handel" beredde, många kronoinkomster.
"Om man hade allenast rätt brukat Franska subsidierna,
som för 1672—73 samt halfva 1674 stego till 16 tunnor
guld, och endast användt dem till kriget, så hade det
ändå gått an; men här var ingen hushållning; tvertom
1675 då kriget börjades, fejtes allting och ingen styfver
var öfrig." Huruvida skulden låg hos Riks-Cancelleren,
är en fråga, som ej med bestämdt ja kan besvaras; likväl
vid en blick på det motstånd han uppställde mot G.
Bondes hushållssystem och vid en jemförelse mellan den
förres lynne och tänkesätt och de öfriga förmyndarnes, den
sparsamme, men nu bedagade Pehr Brahe, den af DLGr.
beroende G. O. Stenbock, Sten Bjelke som var i
linance-mål hans motståndare och C. G. Wrangel, som heldre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
