Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De la Gardie, Magnus Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dr i,a Gardie Magnns Gabriel. 109
nas altare, befordrade ban genom bref till Kon. de
understöd , som befunnos oundgängliga. Och när döden kom
efter en ålderdom, hvars sista år förflutit i ensamhet på
Carlberg under begrundande af lifvets uppgift, hvarom
tänkespråk på slottets väggar vittna, och under
författande af andliga sånger, hvaruti hans religiösa sinne sig
ut-gjöt, då tystnad*; den afund, som hans fordna lycka —
för stor för en enskild, hade uppväckt, då begrafdes i
glömska tadlet af honom, som ansetts for ledaren af Carl
XI:s förmyndare-regering, och då försvunno åtminstone
till det yttre alla känslor af hämd, partisinne oeh
fiendtlig hätskhet.
Fem månader efter hans död skedde hans begrafning
med en lysande prakt i närvaro af Konung och ständer,
oih för att få dem samlade, hade denna religiösa
ceremoni så länge uppskjutits. De lärda, som varit fästade
vid sin Maecenas här i lifvet, förglömde ej att med
uttryck af sin saknad och med hyllning åt odödliga
förtjenster , som gått till hvila, hedra den aflidnes minne.
Lagerlöf firade hans ära i ett Latinskt tal, hvaraf följande
må här inflyta i den Svenska drägt, hvarmed Biskop
Franzén det återgifvit. „Han föddes af naturen så gynnad, att
allt livad bland dödliga hålles stort och präktigt, syntes
hos honom samladt, och att gåfvor, som hvar för sig
särskilt skulle gifvit andra en utmärkt glans, alla på en
gång prydde lians person. . . Äfven främlingar, om de än
prisade många andra vår nations prydnader, gåfvo honom
dock främst sin beundran, och bekände, att de bland
män nedom thronen aldrig sett någon, som kunde med
honom täfla." Ett Latinskt qväde, sjungit hans
begraf-ningsdag af Upsala studerande ungdom, förvaras i
Palm-sköldska samlingarna, hvaraf några strofer äro intagne i
Franzéns minne af DLG. med den öfversättning H:r
Wieselgren "med förskönande frihet lemnat." Här meddelas
utdrag häraf endast som intyg för den tillgifvenhet och
enthusiasm för en med rätta värderad Canceller, hvilka
känslor för uttryck af sin smärta ej trodde sig ens
behöfva sångens gåfva.
Celsus Atlas et Senatus ille Phoenix occidit,
Vividusque men tis ardor,
Et scientiæ vorago,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
