Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Visst är att hertig Albrekt, som utan tvifvel väl
kände det häftiga missnöje, som Waldemars egenmäktiga
och våldsamma ingrepp i Hanseaternas handel, och
särdeles i det ännu indrägtiga fisket på den Skånska kusten,
framkallat i de Nord-Tyska städerna, likasom deras
misstycke öfver Håkons obenägenhet att bekräfta deras
privilegier i Norge, tidigt hade sina ögon fästade på
förebuden till den storm, som nu hotade att utbryta emot dem
båda. Det var förmodligen ock i förhoppning om ett
verksamt bistånd i kriget så väl mot Danmark som Norge,
han under våren 1367 förmådde den Svenska adeln och
presterskapet till uppoffringar, hvilka, då man känner
deras anspråk på fullkomlig skattfrihet, förekomma nästan
otroliga, och endast kunna förklaras genom den utsigt,
som hotade dem att eljest komma under Waldemars
hårda och tyranniska spira. De åtogo sig nemligen att
till rikets försvar afstå hälften utaf alla sina inkomster
för året, hvarvid likväl sedan gjordes ett undantag för de
gårdar, som de »med egna händer brukade» eller
bebodde (N:o 38, 39).
Men ett förbund, som skulle omfatta alla de Tyska
sjöstäderna från Kanalen till Finska viken var ej hastigt
tillvägabragt, och sommaren 1367 förgick utan annat
resultat än att Östersjö-städerna d. 29 Juli förbjödo all
handel med Danmark och Norge, hvarvid äfven Öland,
såsom hörande till K. Hakons besittningar, uttryckligen
nämnes bland de förbudna orterna. Hertig Albrekt hade
redan vid Hansedagen i Stralsund d. 24 Juni slutit sig
till förbundet och derefter begifvit sig till Preussen,
utan tvifvel för att påskynda afgörandet. Men hans son
K. Albrekt, som nu var lemnad åt sig sjelf, dröjde, och
först vid den tid, då den stora confederationen i Köln
afslöts, utfärdade han d. 16 Nov. 1367 från lägret
framför Borgholms slott, hvilket han sedan eröfrade, en
fullmagt för sin far och brodren Henrik att underhandla
med de Wendiska städerna om ett förbund, hvilket han
lofvade att före midsommar (!) ratificera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
