Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LXXVIII
voro mindre välkomna, så att han såsom de sjelfva berätta under
uttryck af harm och hot snart förbjöd dem att afgifva protesten.
De voro utan tvifvel beredda härpå, emedan de hade en
notarius publicus med sig, hvilken sedan uppsatte en formlig akt,
som till en början innehöll en berättelse om uppträdet hos
konungen och en förnyelse af den bekanta protesten af år 1347
mot den första Landslagen och derefter en utförligare protest
mot verldsliga personers myndighet och rätt att ingripa i något,
som rörde andeliga personer, särskildt att utöfva någon
domsrätt öfver dem eller deras rättigheter, och förklaras deri alla
sådana handlingar, till inskränkning af kyrkans friheter, ogiltiga
och belagda med bannlysningsstraff, hvaremot de andliga
erbjuda sig att i alla förekommande frågor rörande dem och deras
gods sjelfva skipa rättvisa samt underkasta sig högre
myndighets afgörande, och hotas slutligen med vädjande till den
påfliga stolen8).
Räfstetingen fortgingo oaktadt denna demonstration till en
början, som det synes, alldeles ostörda; men slutligen vidtogs
den förändringen, att biskopen och kapitlet tillkallades, när det
blef fråga om att frånkänna de andeliga gods, samt yttrade sig
deröfver, och ehuru konungens båda domhafvande utfärdade
dombrefvet, säges domen vara gifven af biskopen9).
Jemförd med de gamla räfstetingen, särdeles under
Margareta, företer Karl Knutssons räfst den egenheten, att tvenne
konungens domhafvande kringreste och höllo ting i alla
provinser, att lagmannens närvaro icke omtalas mer än vid tinget
i Upsala, da han under Margareta alltid satt vid
konungsdom-hafvandens sida, att från början inga kapitelsmedleinniar ens
voro tillkallade, men slutligen fullständig domaremagt lemnades
åt dem, när det gälde andeliga gods. I afseende på syftemål
och omfattning tål »K. Karls räfst» ingen jämförelse med Drottn.
Margaretas, och har vunnit sin ryktbarhet egentligen genom det
uppseende det af Jöns Bengtsson tillställda uppträdet på
Örebro slott d. 15 Jan. 1454 väckte, samt derigenom att, vid re-
") Dokumentet är tryckt i Wilde» Historia pragmatica ss. 442—446.
*) Det anförda dombrefvet om ett till Skeninge nnnnekloster förpantadt
gods af d. 22 Mars 1454, Rääf, I: 255.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
