Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LXXXVII
fästningen; men denne var icke sinnad att göra det för intet,
utan fordrade att återfå sin förra befattning i Bergen, som nu
innehades af Magnus Gren. Men soin Olof Nilsson var en orolig
man, af hvilken konungen haft mycket obehag för hans
ständiga tvister med Hanseaterna, från hvilka han nyligen borttagit
tre skepp, fann konungen saken så betänklig, att han ville först
derom höra några af de Norska rådsherrarne, hvilka derföre
måste tillkallas. Under tiden hade, troligen på Norska sidan,
trupper samlat sig, bestående af både Norrmän och Danskar,
hvilka omkring den 20 Juni stodo framför Lödöse och hotade
att afbränna staden. Det lyckades visserligen borgarne att mot
en summa af 400 Lübska mark samt förbindelsen att vara K.
Kristiern trogna, köpa sig det löftet, att de så länge kriget
påstod skulle sitta trygga för brand och plundring samt ega fritt
handla i Kunghäll och deltaga i sillfisket; men detta löfte blef
dock innan kort sviket och staden afbränd’). Några dagar
derefter kunde K. Kristiern d. 29 Juni intåga på Elfsborg,
sedan Norska rådet tillstyrkt bifall till Olof Nilssons fordringar;
men denne hade vid afresan den djerfheten att bortföra från
slottet allt hvad der fanns8).
K. Karl tyckes hafva varit alldeles oberedd på dessa
händelser, och man vet icke hvar han den närmast föregående tiden
uppehållit sig; men den 29 Juni, således samma dag då
Elfsborg gick öfver, skref han från Ringstadaholm till biskop
Sigge9), att han skulle hålla sina svenner färdiga, att när som
’) Hadorph (II) Bih. t. Rimkrön. s. 192, hvaraf synes, att den fiendtliga
truppen till en del var Norsk, emedan åtminstone tre af anförarne voro Norrmän.
8) Lübeck. Chron. II: 178 och i afseende på Lödöses capitulation Hadorph,
II: 192. Datum uppgifves uti Chrou. episcop. Lundens. Langebek. Script rer.
Dan. VI 634.
’) Brefvet är utan årtal, och det kunde sättas ifråga, att det vore af år
1452; meu dels finnes ingen anledning att Thord Bonde så tidigt varit marsk,
hvilket den detta år afslutade och ganska utförliga Rimkrönikan säkerligen icke
skulle underlåtit att antyda, och i handlingarne kallas han blott riddare till år
1454, då han med titel af konungens marsk d. 25 Jnli utfärdat en dom angående
morgongåfvan för Claes Rönnows hustru, fru Birgitta. (Orig. i Arne
Magnæ-anska Saml. i Köpenhamns Universitets Bibliothek), dels är det sannolikt, att
K. Kristiern redan i början af Juni år 1452 satt sig i besittning af Lödöse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
