Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CIX
år 1460, bragte honom i stort beroende af Hanseaterna. Han
måste dervid betala eller utlofva mycket penningar, först och
främst såsom mutor till den inhemska adeln, som valde honom,
sedan i ersättningar till de Schaumburgska grefvarne och hans
båda bröder för deras arfsanspråk, hvilket invecklade honom i
sådana finansiella svårigheter, att han, för att erhålla lån, måste
bevilja nästan allt hvad Hanseaterna begärde och slutligen till dem
öfverlemna de vigtigaste hamnarne i båda hertigdömena. Det är
knappast, säger Allen, någon Dansk konung, som under hela
den tid Hansestädernas magt var hotande för Norden, har visat
en större brist på klokhet och en mera ovärdig svaghet7).
Dock gälde denna medgörlighet egentligen beviljandet af
privilegier eller stadfästande af de uteslutande
handelsrättigheter, hvilka de tillskansat sig i norden och särdeles i Norge.
Hans företrädare, K. Kristofer, hade sökt motverka dem genom
att öppna hamnarne äfven för Engelsmän och Holländare, så
att då han vid sin förmälning d. 25 Sept. 1445 gaf
Hansestäderna en i allmänna ordalag affattad stadfästelse å deras
erhållna privilegier8), gaf ban åtminstone Bergens innebyggare
genast en anvisning, att denna bekräftelse blott gälde, med do
inskränkningar, som följde af stadganden i lands- och
stadslagarne samt hans egna och äldre konungars förordningar. —
I början, och så länge Norska riksråd voro i tillfalle att pa
K. Kristiern utöfva någon inflytelse, måste väl också han
vidhålla den grundsatsen, att hamnarne skulle stå öppna för andra
sjöfarande än Hanseförbundets medlemmar, och Holländarne
begagnade sig länge af den erhållna friheten att handla på
Norge, men de måste litet emellan begära konungens stadfästelse
T) Allen, De tre nordiske Rigers Historie 1497—1536, Del. I: 95.
*) Dipl. Norveg. VII: 424. Den samma dag utfärdade och lika lydande
stadfästelsen för Sverige är tryckt i Del. II N:o 130 efter en copiebok, ehuru
originalet finnes i beh&ll, emedan utg. vid sitt första besök i Lübeck år 1850
icke lyckades fi tillträde till de nrknnder, som förvarades uti Die Threse i
Marisekyrkan. Den anmärkning, som göres uti Inledningen, s. CXXIX, att
någon stadfästelse å Hansestädernas privilegier i de b&da andra rikena icke
finnes, var förhastad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
