Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CXXVIII
mark lödig var som 1:11 ’/», men för att utmärka
förändringen hade man utsatt årtal på det nya örtugmyntet, hvilket
är första gången sådant i Sverige förekommit. 4)
Det befanns snart, att man i afseende på den minsta
myntsorten förbisett, att den i förhållande till halförtugen var
för god, och riksföreståndaren utfärdade derföre d. 10 Mars
1479, efter öfverläggning med några rådsherrar och
magistraten i Stockholm, en förordning, hvarigenom dess halt
nedsattes till fyra-lödig. »
Myntet slogs mest i Stockholm,6) hvarföre ock
myntverkets föreståndare i förenämnda bref kallas riksens myntmästare
och Stockholms mynt nästan alltid omtalas i tidens handlingar,
då det är fråga om inhemskt mynt. Det blef visserligen vid
rådsmötet i Arboga i Sept. 1480 beslutet att upprätta ett
mynthus i Vesterås, och kontrakt derom upprättades i likhet
med det förenämnda af 1478,T) men detta synes icke hafva
kommit till samma verksamhet. — För att öka rörelsekapitalet,
upplifvade8 K. Karls förordning, att tullen uteslutande skulle
uppbäras i silfver och användas på myntet samt anbefaldes,
att allt silfver, som i riket tillverkades, skulle ditföras och
af myntmästare^ lösas efter 10 Va mark för den lödiga mar-
Strenguense. Att ett atort rådsmöte hållits i Tälge vid »lotet af Juni 1478,
hvarvid utom riksföreståndaren åtminstone 8 af de rådaherrar som deltagit i
nämnda kontrakt voro tillstädes, synes af Riksrådets stadfästelse & ett byte,
hvarigenom kronan erhöll Landesta på Hargöön vid Harstekid (nu Baggens Stäket),
dat. Tälge d. 28 Juni 1478. Ett intyg finnes äfven af ridd. Nils Stare och tre
andra rådsherrar, att när heredagen var i Ttelia köpstad, midsommartiden 1478,
de gjort en förlikning mellan Fra Birgitta i N«es m. fi. om Harakers qvarn.
Papper i Riks-Ark. Jfr Diplom. Dalekarl Snppl. s. 21, hvaraf synes, att denna
förlikning skedde d. 2 Juli 1478.
’) Ännu befintliga exemplar af örtugar med årtal 1478, öfverensstämma i
vigten med den nya myntfoten. Jfr Forssell, Sveriges inre tillstånd ander K.
Gustaf I. Del. II. Bil. s. 21. Det ofvan åberopade nya brefvet af d. 10 Mars
1479 finnes i en samling myntordningar i qvart i Upsala Bibliothek.
’) Mynthus i Åbo hade förnt funnits, men i handlingar från Sten Stares tid
omtalas sällan eller aldrig Åboska penningar. Revalska penningar voro deremot
gångbara i Åbo.
7) Riksrådets bref derom, dat. Arboga feria qvinta nativitatis Marie den
7 Sept. 1480, tryckt af Bring i Samling af Handlingar i Svenska Historien,
JU: 264.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
