Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då, mina vänner, kan ni väl begripa,
Att bäst jag uti värsta farten var
Att skrifva rörande och fint, kom far
Så hjärtans treflig med kalott och pipa
Och kisade med ögonen och log
Och sa’: »har tösen ändtligt gråtit nog,
En duktig flicka ska’ väl inte lipa».
Med trygga steg han fram till bordet klef
Och sa’, när han fick se, till hvem jag skref:
»Det var då bra, ty jag, som ej plär slarfva,
Dock ett glömt be din fästman, förr’n han for:
I förra månaden en oxhud stor
Jag skickade till sta’n att låta garfva
Och vill med allra första ha’ den hit;
Bed honom ändtligt gå till garfveri’t
Och säga garfvarn till att snart den skicka!
Men hvad i alla da’r går åt dig, flicka?»
Hvem undrar väl, att jag förtviflad blef;
Jag vädjar till hvar fästmö, om det händt er,
Hur pass lyeksaliga ni skulle känt er
Att få en oxhud in uti ert bref,
Den första gång ni till er fästman skref.
Hur i all världen skulle den placeras
Att uti minsta måtto observeras 1
Och så hof gubben upp sin röst och sad’:
»Tag, skrif om det nu strax på nästa rad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
