Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skilliga resor först; men så äro vi så mycket bättre
vänner nu.
DRÄNGEN (spejar ut åt kafvet).
Nej, husbonde, syns intet till. Sådan
docka är intet tung på foten, fast hon bär sina tvåtusen
tunnor i famnen. Håller den här östliga laberkultjen
i, så är hon i morgon så här dags — eller qvälls,
skulle jag säga — vid Svenska vallen. —
LOTSEN.
Det såg deii
mig ut till. Tusan, sådana fartyg de ha, de
Sven-skarne! En bog och en långsida, sådan inte mången
jänta har. Och en tackling se’n! Högt skall det vara!
Och hemma äro de i mastkorgen och i vanten, på rår
och stänger, som hos fästmörna.
DRÄNGEN.
Och som hos
flickorna i hvar hamn. Dans och glam, kyssar och
silfver-dalrar, det ha de intet ondt om; och då skall man trO)
att flickorna mysa på mun, och äro lätta på foten.
Det är rakt förbi för oss andra.
LOTSEN.
Nå nå, något får man
hålla dem vid humör med, när de komma i land —
annars kunna de slå ner på annan strand, de
fiskmåsarna! Är inte rörelse i hamnen och välsignelse i
landet komna med dem? De ta vår säd, lin och hampa;
vi få deras kopparplåtar och silfverdalrar. Och för oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
