Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-iS-
àr det positiva, sjelftillräckliga och i sig varande. Innehållets
väsende förblifver oförändradt, under det att den yttre formen
förändras. Men såsom sålunda motsatt formen måste
väsendet sjelft hafva en bestämning, som just är det under den
oväsendtliga formens vexling oföränderliga och bestående.
Och denna bestämning, som just gör väsendet till hvad det
är, är den väsendtliga formen. Vill man ifrån väsendet
afsöndra äfven denna form, så är i och med detsamma all
bestämdhet hos väsendet upphäfd, och hvad som först
bestämdes såsom väsendet har derigenom nedsjunkit till ett
absolut bestämningslöst och derigenom äfven väsenlöst, den
rena materien, som blott är den passiva möjligheten af alla
bestämningar, utan att i verkligheten innehålla någon.
Härigenom är just formen bestämd såsom det väsendtliga
och materien deremot såsom det väsenlösa substratet, som
i formen har sitt lif och sitt väsende. Formen är det rent
aktiva, bestämmande, materien deremot det i sig
bestäm-ningslösa, men som ifrån sin motsats, formen, erhåller sin
bestämning.
ej kan a priori, man endast a posteiiori lara kannas. Denna
dialektik är likati godtycklig anm Fichies Vill inan med väld afsöndra
form r*di innehåll, unn pästä formen làsnm det såsenlösa, t* är det
visteiligrn sannt, alt innehillet ej a prioii kan |ma kannasj men
iu-konsequent är deremot alt ens aniaga något velande drtom a
po»ieti-ori. Ty i deisainma som det vete», förvandlas det till eo tankeform.
Oro detta fria formen aftöudrade innehSII gäller detsamma som He
-gel jttrar om tinget i tig (II Werke. III. Ill): Die Dinge heissen
an-tich, insofero von å|lem Sein-für-Anderes abstrahiri vvirrl, dat
hetast überhaupt, iuaofern sic ölme alle Besiimmnng, als Nichtse
gf-dacht werden. In diesem Sinn kann man Ireilich oicbl wissen wau dat
Ding an-tich i »t. Deno die Frage: wutl terlangl, da.s
Bestim-mungrn angegeben werden; indem aher die Dinge, von drnen sie
anzugebeo rcrlangt würde, zugleich Dingø-an-tich sein tollen. dat
heistl eben ölme Besümmung, to itt in die Frage gedankenloser Weise
die Unmöglichbeit der Beautwortnng gelegt, oder man machl nor cin*
widertionige Aotwort. Man weiss daher lehr wohl, W|I an diesen
Dingen an aich itt; tie sind alt toleb* nicbtt alt wthrheiulote, leere
Abstraktionen."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
