Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
anförda i min afhandling om Nylands svenska ortnamn,
hvilka göra denna förvrängning bille af byli sannolik.
Gård: t. ex. Gamblegordh Pa., Runegård Sa.
Hof, som egentligen betecknade afgudatempel, men här
näppeligen är annat än synonymt med gård; t. ex.
Finn-hofva Ki., Ilofvas Pa.
Pörte, förvridning af det finska pirtti: P örtenäs Ki.
Ruda, ett namn i Kimito, är antingen i likhet med det
ofvannämnda böda gen. plur. med underförstådt gård,
by eller dylikt af den gamla starka nominativen rup:
afrödjad mark, hvilken t. ex. ingår i nyländska
bya-namnet Baggerud, eller snarare en svag nominativ ruda,
som äfven återfinnes i landskapslagarna och af Ihre i
Gloss. Svio-üothicmn öfversattes med: locus sationi
acconiodatus per exeisionem arboruni. — Birkeruda
var år 1430 namnet på en äng, som låg under
Helgeboda i Kimito enl. Svartboken.
Skale hus, koja fornn. skåli; deraf Skalböle Ki. nu Skålböle.
Stad ofta förkortadt till sta: Bollsta äldre Bolstad Pa.
Vret fornn. reitr åkertäppa, förekommer i gen. plur. som
ett ortnamn "i Kimito: Vreta. Genitiven förklaras här
på samnia sätt som Böda, Ruda här ofvan eller Kila,
hvarom se längre fram. Jfr namnet Vreta (kloster) i
Östergötland.
Aug och åker äro vanliga i ortnamnen t. ex. Keldäng
Na., Biursäng Pa., Björnfallsäng Na., Godåker, äldre
Godh-oker Pa., Åkerskulla Sa.
Svedjande har i vårt land gifvit upphof måhända åt de
flesta bygder; detta ord ingår derföre i en mängd byanamn
äfven i detta landskap t. ex. Svidja Ki., Girmunsvidja nu
Geruiundsvidja Bj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
