Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
||SALMI.
223
suttit i Idensalmi med skog och mark, fiske och fiskvatten
och qvarnströmmen, ingenting undantagandes, till evärdeliga
ägo, fritt och qvitt både på vissa och ovissa utlagor
presten att bruka och behålla. Der vår landshöfding,
ståthållare, kamrerare och alla andra, som detta vidkommer, hafva
sig att efterrätta, icke görandes kyrkoherden, som nu är
eller i framtiden dit förordnad varder, häremot hinder
eller förfång i någon måtto. Datum Stockholm den 15
februari 1627.
Gustavus Adolphus.
Iisalmi, som fordom en och annan gång kallades
II-mansaari, innefattade till år 1811 jemväl Pielavesi. Den 27
sept. 1637 intygar höfdingen i "Wiborg Åke Eriksson
Oxenstjerna, att till förenämnde 4 skattmarker ytterligare blifvit
lagde fem skattmarker samt Kihlosalmi fiskeri. År 1724
bestod Iisalmi pastorsbol af 4 skattemarker, 1 gärdemantal.
Under de första tiderna hade Iisalmi endast en
kapellan, men då biskop Peter Bång under dess
visitations-resa i Iisalmi den 15 febr. 1683 lemnade Pielavesi boer
tillstånd att hos sig inrätta ett kapell, hvilket dock icke
kom i stånd förrän år 1724, blefvo i Iisalmi emellertid
tvenne kapellaner anställde, af hvilka den ene bodde på
Pielavesi sidan och den andra på norra sidan om kyrkan.
Och då den ena kapellanen helt och hållet flyttades till
Pielavesi, qvarblef i Iisalmi blott en kapellan ända till år
1753, då församlingen vid biskopsvisitationen 17 febr. sagde
år öfverenskom att vid moderkyrkan aflöna tvenne
kapella-ner efter dåvarande kapellanens afgång. Detta gick år
1766 i verkställighet.
Kyrkoherdar.
Nicolaus Petri Roiiva 1627—1657. Död 1657. Som
kyrkoherden Nils Petri var af ringa förmögenhet och
saknade råd att prestgården så uppbygga som vederbör,
beviljade generalguvernören grefve Pehr Brahe den 10 febr.
1639 honom fem tunnor spanmål af ödesräntan årligen att
njuta och behålla till behaglig tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
