Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
fore ock de tvenne beteckningssätten stå i ett omvändt
förhållande till hvarandra, så att man kommer från det ena till
det andra genom att taga de reciproka värdena. Denna
åtskilnad kan äfven uttryckas på ett annnat sätt. Tänker
man sig nämligen den reguliära grundformen representerad
af en grundmolekyl af sferisk omkrets (sferoidisk eller
ellip-soüdisk i de öfriga systemerna) och de sekundära formerna
uppkomna genom aggregation af sådana till lika eller olika
antal i de tre af de rätvinkliga kristallaxlarna representerade
riktningarna, sä kommer man till formler i enlighet med det
Naumannska betraktelsesättet genom att uttrycka det relativa
antalet af molekyler i de tre riktningarna a, b och c genom
siffror satta såsom exponenter efter dem: så t. ex. blir a
bm cn det allmänna uttrycket för de reguliära formerna
motsvarande den Naumannska formeln mOn, och de
Naumannska formlerna kunna sålunda uppfattade betecknas såsom
molekularformler. Men om man åter i st. f. detta
atomi-ßtiska betraktelsesätt utgår ifrån det dynamiska
åskådningssättet, i det man nämligen tänker sig de tre axelriktningarna
a, b och c representerande attraktionskrafterna hos
grundmolekylen, hvilka i det reguliära systemet äro lika, i de
öfriga olika, samt de sekundära formerna uppkomna genom
upprepad sammansättning af dessa tagna två eller tre, hvarvid
resultaterna komma att motsvara de resp. planernas normaler,
så kommer man till formler analoga med de Millerska, hvilka
sålunda kunna betecknas såsom dynamiska. Sålunda kommer
man från a och b till ab, från a och ab till a^b, från a^b^
och ab till a3 b2 o. s. v. Följande sammanställning af några
formler for de vanligare formerna inom det reguliära
systemet i enlighet med de olika uppfattningssätten kan tjena till
en närmare framställning af förhållandet dememellan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
