Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
i
höljet likartade (isomorfa): så t. ex. orthit och epidot (från
Degerö), triplit och apatit (från Ulrikasborg vid Helsingfors,
F. J. W. Öfv. af Vet Soc. Förh. XVU 1875), hvarvid det
specifikt tyngre mineralet bildar kärnan. Här kan äfven
anmärkas en af Bose (Pogg. Ånn. 218 p. 30) anförd
pyrit-krätall med en stor, tydligt afsöndrad kärna, omsluten af
ett tunt kristallomhölje, hvilken företeelse af honom jemföres
med det af Breithaupt (Handb. der Mineralogie Bd. 3 p. 697)
hos tormalinkristaller anmärkta förekommandet af en inre»
tydligt afeöndrad och såsom amorf turmalin betraktad
substans. Dessa förhållanden synas äfven kunna paralleliseras
med de 8. k. perimorfoeerna, isynnerhet förekommande hos
granat, och bestående deri, att sjelfva kristallen är reducerad
till en papperstunn yttre hinna af fullkomligt regelbunden
form och fullkomligt frisk, under det att den inre massan
bildar ett aggregat dels af kalkspat dels af en blandning af
epidot och granat: så t ex. hos granatkristaller från Degerö.
— Då man tager dessa fakta i betraktande synes det knappast
nödigt att antaga en inre, metallisk kärnkristall, alldenstund
det omhöljande svafvelkislagret kan äfven denfö rutan tänkas
bilda en individuel kristall.
För öfrigt måste man här likasom i allmänhet göra
skilnad mellan kristallens inre struktur och dess yttre form.
Under det att den sednare kan vara ytterst mångfaldig och
föränderlig, är den förra alltid enkel och oförändrad under
alla forhållanden, alldenstund den är beroende af den inre
kemiska konstitutionen, icke af yttre modifierande
inflytelser, såsom fallet åtminstone till en del är med den yttre
farmen. Denna åtskilnad mellan den inre
struktur-(spjelk-nngsforinen) eller hvilket är detsamma den primära formen
(grundformen) och den yttre sekundära kristallformen visar
üg ganska tydlig vid betraktningen af kristallernas förhållande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
