Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
Siuteligen uppsattes, äfven samma dagt under rubrik „circulär i
armén", ett antal punkter, innehållande förslag till förändring af
1772 års regeringsform, såsom föremål för den blifvande
riksdagens öfverläggningar och beslut: 1) Till riksdag kallas, utom
de förut vanliga stånden, krigsbefälet samt städernes och landets
bofaste män, som varit i embeten; 2) drätselverket ställes på
gammal fot under kammarkollegium och statskontoret, med
upphäfvande af finansminister och dess expedition, såsom uti en fri
stat otjenliga medel till hemlighet och arbiträr myndighet; 3)
rikets gäld godkännes med bankens garanti; alla medel under rådets
tillsyn och ansvar; 4) till konungens behof en tillräcklig summa,
som ej får öfverskridas, eller staten med hans enskilta gäld
belastas; 5) riksens råd tillsättas efter 1772 års regeringsform;
6) intet offensiv-krig utan ständernas samtycke, inga
defensivanstalter utan råds råde; 7) embetens tillsättande efter
vederbörandes förslag, icke flere på en hand; 8) riksdag hvart tredje
år; 9) tryckfrihet; 10) lagen bibehålles i sin helgd, men
poliskammaren i Stockholm afskaffas; 11) motörerne till den sista
olyckan (kriget) uppdagas och afstraffas; 12) fred slutes med
grannar och sådana allianser med andra magter, att riket utan
fremmande subsidier, genom egen tarflig hushållning, må kunna
bestå och söka sin sjelfständighet uti samdrägt och egen styrka *).
Skriften innehöll således en anvisning hvarom ständerne hade att
vid nästa möte öfverlägga, och hvad de skulle besluta. Som man
ser, saknade den icke lämpliga förslager; men stället der och
tiden då om dem öfverlades voro olämpliga. Så långt hade man
hunnit då grefve Meyerfelt anlände och vidtog befälet.
Det hade isynnerhet varit major Klick, som vid denna tid
visat största verksamhet, han uppges såsom den, hvilken
författat alla dessa skrifter, likasom förut noten; man torde tilltrott
♦) Heml. han dl. I, 121.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
