Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
själfva ismassan på sjöar spruckit och sjunkit undan (Ornö).
Fin. kallas 1. kalle: sluttning.
kant m. st. 2. Kant.
kappas vb. dep. sv. 1. Kappas.
katt f. sv. 2. Katt.
Kål nom. propr. Karl. Jfr afh. s. 70 § 41.
kålä adj. Kall.
kål adj. Kal.
kåmb sv. vb. 1. Kamma.
kåmh m. st. 1. Kam.
kdrjgäl sv. vb. 1. Bära något med möda och svårighet, kanka.
Kanka, kånka i denna bet. är allmänt. Kangla, som i afs.
å formen kommer närmare, fins aj i några norrl. munarter
äfvensom b) Halland, men med annan betydelse: a) dingla, famla
b) fuska.
kdrjgäl n. st. 3. Lätjefull människa, vräkling.
Västerb. kangel: odugling, Halland kangla: slarf, Skåne
kanklare 1. kanklepåse: sölare. I Nyland karjgla 1. korjgla: lätjas,
förspilla tiden.
* Mr m. st. 1. Karl, man.
Tcårburjk m. st. 1. Diskbunke.
* kds [ett] sv. vb. 1. Jaga efter, förfölja.
Nyland, Västerb., Västmanland.
* kat sv. vb. 1. Barka; talesätt: kat åv: springa bort, jfr
bark åv.
I Småland betyder käte 1. kart den grofva eller yttre
barkytan på näfver af gamla björkar. I Vasa läns nordliga sv.
socknas nytjas kata o. kata åv i samma betydelse som i Närpes.
klarjk [åp] sv. vb. 1. Klandra, tadla.
klår adj. Klar.
kleim sv. vb. 1. Tillsmeta med ler, deg o. dyl.; talesätt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
