- Project Runeberg -  Världsförklaringar och lifsåskådningar. Öfversikt af de filosofiska idéernas utvecklingshistoria /
96

(1910) [MARC] Author: Knut Barr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I Descartes första grundsats om det tänkande jaget är
intet kroppsligt inbegripet, icke ens jagets egen kropp.
Tänkandet existerar för sig, det är aliså en substans.
Så kommer Descartes fram till Gud, som han visserligen
kallar den i högsta och egentligaste mening enda
substansen, men i utvidgad betydelse kallar han äfven vårt
ofullkomliga tänkande eller själen för substans, och på samma
sätt blir det materiella den tredje substansen. Gud är den
skapande, ande och materia de skapade substanserna, Gud
och ande äro den tänkande substansen, materian den
utsträckta. Själ och kropp förutsätta intet annat än Gud för
att kunna existera och kunna alltså äfven de kallas
substanser.

Här är nu Descartes framme vid sina vidlyftiga
försök att förklara ande och materia, själen och kroppen och
deras förhållande till hvarandra. Ande och materia äro
fullkomligt väsensåtskilda, människans själ och kropp
likaledes, vår kropp som andra kroppar är icke annat än en
maskin. Att själen kan påverka kroppen måste Descartes
dock antaga. Men eftersom själen saknar utsträckning, kan
detta ske endast på en enda punkt, det är en punkt i
hjärnan, som han kallar glandula pinealis. Djurens själ
förnekade han utan vidare.

Dessa här i största korthet antydda förklaringar väckte,
hur sårbara de än måste förefalla oss, nästan mer
uppseende hos Descartes’ samtid än hans stora upptäckt af
tänkandets första fasta punkt, och de ha ju sin gifna betydelse,
därigenom att Descartes så strängt skilde mellan själ och kropp.
Han står i själfva verket som den förste konsekvente
förkämpen för vissa moderna naturvetenskapsmäns försök att
återföra alla kroppsliga företeelser till matematiskt
beräk-neliga rörelser. Å andra sidan är hans uppfattning af
själen som skild från allt kroppsligt befruktande för
sträfvan-dena att förena motsatserna mellan själ och kropp. Ett
stort misstag, ett misstag med stora konsekvenser, för
utvecklingen mera framåt än en liten sanning.

Bland »kartesianerna» uppträdde representanterna för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:47:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bklifs/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free