- Project Runeberg -  Linnés Nemesis divina /
156

(1923) [MARC] Author: Carl von Linné With: Knut Barr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

156

som anförtrotts åt hennes vård. Hon kan möjli-
gen göra det kort före sin skyddslings död men
gör det då endast för att återförenas med honom
i en högre värld. Somliga myter veta dock be-
rätta, att en fylgia kan överge en mänmiska,
vilken då »går förlorad>, om för evigt eller ej,
är icke direkt utsagt.

Mesta vikten har Linné, framhåller Friesupp-
lagan, lagt på att visa, hur alla intriger för att
störta andras lycka och därmed söka grundlägga
sin egen träffas av ett oundvikligt straff. En
del exempel härpå har Linné samlat ur gamla
historien, en del ur fäderneslandets hävder.
Av särskilt intresse är det att se, >»hur några
historiska, med Linné samtida händelser och
personer bedömdes av en utom partierna stå-
ende, ädel man. Som den verksamma delen av
Linnés liv i det närmaste sammanfaller med den
s. k. Frihetstiden, då man snart sagt dagligen såg
partisinnet förgifta alla både allmänna och en-
skilda förhållanden, torde exemplens mängd även
därav kunna förklaras.»

»Linné var för konungsk i sin vetenskap att ej
överflytta samma tänkesätt till politiken; hans
ära vilade på fastare grund än den tvetydiga
ryktbarhet, som vinnes på den korta vägen: hyll-
ning av dagens meningar; hans sinne var för
ädelt att icke avsky båda de stridande partierna,
vilka — såväl det ena som det andra — i frihe-
tens namn förtryckte eller förtrycktes, blott eniga
1 att eftersträva konungamaktens förnedring.
Efter 1772 framlyser ock Linnés hjärtinnerliga
glädje över den nämnda år skedda revolutionen,
för vars skull Gustaf den tredje av honom alltid
benämnes den wvise.>

Under frihetstiden gällde det för var och en,
1 vad mån han »kring sig kunde bilda ett parti

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:47:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bknemesis/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free