Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amatörteater som kulturfaktor av jur. d:r M. Schischkin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■
*n
Sten Selander
TIDENS DIKTARE
tarbroder har han forlagt mycket
av sin litterära alstring till tid*
skrifter och tidningar.
Hagar Olssön, född 1893, bosatt
i Helsingfors. Litterära arbeten:
Lars Thorman och döden (1916),
Själarnas ansikten (1917)1
Kvinnan och nåden (1919), Ny
generation (1925)1 Mr Jeremias söker
en illusion (1926), Hjärtats
pantomim (1927), S. O. S. (1938), På
K a nään expressen (1929)1 Det
blåser upp till storm (1930)1 Det blåa
undret (1932); Översättnings* och
kritiker verksamhet.
Sten Selander, född i Stockholm
1S91, fil. kand. 1917, anställd vid
Dahlbergs bokförlag 1918—ao,
Bonniers 1923—-26 och sedan 1928,
litteraturkritisk medarbetare i
Stockholms Dagblad 1926—28 och i
Dagens Nyheter sedan 1929.
Diktsamlingar: Vers och Visor (1916),
Gryning (1917)1 Tystnadens torn
(1918). Vägen hem (1920), Vår
Herres hage (1923), Staden (1926),
En dag (1930), essäsamlingen
Européer, amerikaner och annat
(1930). Selander har utgivit
tvenne antologier, Den unga lyriken
(1945) och Levande svensk dikt
(1928), samt översatt Khayyams
Rubaiyat (1919).
Sven Stolpe är född 1-905 i
Stockholm. Sina studieår
tillbringade han i Stockholm, Jena och
Paris. Han blev fil. kand. 1926
och fil. lic. 1929, Förf. har
medarbetat i Stockholms-Tidningen,
Ord och bild m. fi., redigerade
studenttidningen Gaudeamus 1926
—27 och är sedan 1931 redaktör
för tidskriften Fronten. Stolpes
litterära produktion omfattar
följande böcker: Två generationer,
litterära essäer (1929), romanerna
I dödens väntrum (1930), översatt
till fem^ språk) och Feg (1931),
essäsamlingen Livsdyrkare (1931)
och romanen Mellanspel i Galluis
(193a). Skådespelet Under
strecket uppfördes 1931.
i r
Amatörteater
som
kulturfaktor.
Av
jur. d:r
M. Schischkin.
Amatörteater är ingen ny företeelse varken i vårt land
eller annorstädes. Trots detta har den emellertid ej haft
någon större betydelse i det folkliga kulturarbetets
tjänst. Den har varit en utbredd — ofta rätt "billig" —
nöjesfaktor för de olika organisationerna, ingenting mer.
Naturligtvis har det funnits undantag, men inte i sådan
utsträckning att amatörteatern gjort skäl för ett särskilt
omhuldande från de folkliga kulturorganisationerna.
Inom nykterhetsrörelsen har ju amatörteatern länge
haft en stor utbredning. Det har varit liksom en
naturlig sak, att de många logerna inrymt nästan lika många
teatersällskap. Någon större ideell eller bildande
behållning har väl dock näppeligen kommit av denna
betydande verksamhet. Man har fått inskränka sig till att
uppskatta den goda viljan, en alltför klen ersättning för
all nedlagd energi.
De senaste åren har emellertid amatörteatern visat
en glädjande tendens att skapa sig nya vägar och ett
nytt innehåll. En tydlig inriktning mot ett kulturellt
arbete har spårats. Tidigare har just denna del av
verksamheten varit sorgligt åsidosatt för det rena
nöjesspektaklet. — Man har inte förstått att teater kan
utgöra ett verkligt bildningsmedel även i amatörernas led.
Så mångsidig och skiftande som den är, kan den därför
tjäna de mest skilda syften och ändamål. Amatörteatern
kan propagera, den kan undervisa och leda, den kan vara
bäraren av stora idéer och kan slutligen skänka sund
och god förströelse, samtidigt som den i konstnärlig
form alltid är en källa till sann estetisk glädje.
Den nya amatörteatern vill tjäna bildande och
kulturella syften. Teater har alltid haft en stor förmåga att
påverka människornas sinnen, och amatörteatern vill
•";
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
