- Project Runeberg -  Kungens blå gossar : roman från Carl XII:s sista år /
233

(1900) [MARC] [MARC] Author: Nils Hydén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Käraste vän, hufvudet af!

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— Jag ger tusan i tsaren och hans gästabud, svarade
Måns Höök.

— Huru! brummade öfversten och rynkade
ögonbrynen.

— Ja, hvad skall jag där att göra? Det är icke nog
med att han besegrat oss och låtit oss undergå detta
skymfliga triumftåg, skall han nu också håna oss.

— Det rör icke kapten. Ni är befalld dit af general
Rehnskiöld och lyder därför.

— När är gästabudet? frågade Hård.

— I morgon middag... Och kapten Höök inställer sig,
vände sig öfversten till denne.

Därefter hälsade han de närvarande officerarne och
aflägsnade sig med bister uppsyn.

Kapten Måns Höök reste sig och började gå fram och
tillbaka i rummet, småsvärjande för sig själf. Han var
förargad öfver att ha blifvit beordrad till tsarens gästabud.
Gärna skulle han velat hålla sig borta därifrån, men han
visste icke riktigt, om han vågade. Och i sin förbittring
drog han till med den ena krafteden efter den andra.

— Hvad går du och brummar öfver? frågade Hård.

— Jag är ursinnig.

— För hvad då?

— Naturligtvis därför att Rehnskiöld befallt mig till
tsaren.

— Nå skulle det vara så förskräckligt?

— Förskräckligt! På intet vis. Men jag anser det
alldeles onödigt, och har föröfrigt ej den ringaste lust att
gå dit.

— Hvarför det? Där kan ju bli rätt trefligt.

— Jag är icke vid humör att vilja ha något trefligt,
och jag ger fan i alla tsarens och Rehnskiölds påhitt.

— Hade jag som du blifvit befalld dit, skulle jag trots
mina stympade fötter ej tveka ett ögonblick, yttrade Hård.

— Skulle du verkligen gå dit?

— Ja.

— Men hvarför?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:49:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blagossar/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free