Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Bort med tofflor och krås!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
några — genast på elden med dem. Till slut, då han icke
kunde upptäcka mer, aflägsnade han sig leende.
Men morgonen därpå, då de två kansliherrarne, trötta
och tunga efter nattvaket och vinet, letade efter sina kära
nattrockar och tofflor och icke funno dem, svuro de ve
och förbannelse, refvo sina gråa testar och höllo en
dundrande rannsakning med de stackars skrifvarne. Men dessa
bedyrade vid sin själs salighet att de ingenting visste.
— I ljugen, era tjufaktiga skrifvardrängar! ropade
Grothusen och Müllern ursinnige och utdelade örfilar åt
höger och vänster. Skrifvarne tjöto och de båda enögda
herrarne rasade. Till sist fingo de veta att kungen
föregående kväll varit där, och då förstodo de, hvem som spelat
dem sprattet.
De båda herrarne tittade en stund på hvarandra och
drogo sedan suckande på sig sina stöflar.
Men åtskilliga gånger under dagens lopp, då de
snusade och skrefvo, brummade de och längtade efter sina
kära nattrockar och tofflor.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
