Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- XXII. Äfventyraren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KAP. XV.
Äfventyraren.
På stranden af Rügen
står en man med
kikaren för ögat och spejar
utåt hafvet. Ett stycke
bakom honom håller
en drabant hans häst.
Längre bort ligga
svenska trupper lägrade.
Och så långt ögat kan
nå utefter strandlinien
synas fältvakter ifrigt
rida af och an.
Novemberstormen sliter i mannens blå kappa och
grånade hår. Vågornas skum stänker upp i det härjade,
väderbitna ansiktet. Han märker ingenting. Han står på stranden
af sin sista besittning på Tysklands jord, och där vill han
förblifva. Denna spillra af sina utländska länder fasthåller
han krampaktigt likt en drunknande, som klamrar sig fast
vid en träbit från det sjunkande skeppet.
Det är femton år sedan han lämnade sitt land. Femton
långa år har han tillbragt under oupphörliga strider. Han
har kommit världen att häpna öfver sina sagolika segrar
och icke mindre öfver sitt förkrossande nederlag och sitt
envisa dröjande i hedningaland. Ung och käck med blonda
lockar, fylligt rodnande kinder och ögon strålande af mod och
segervisshet, hade han rest ut. Nu när han ändtligen kommit
tillbaka är det i förtid åldrade ansiktet härjadt och fåradt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:49:30 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blagossar/0600.html
