Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIII. Jag vill jaga efter mina fiender
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tågade så strandvägen mot Kristiania. Nu kunde hästar
åter användas, och sin vana likt företog kungen dagligen
långa ridter framför och på sidorna om sina framtågande
regementen.
Men öfverallt lurade finder. Visserligen hade kungörelse
utfästs att hvarje snapphane, som anträffades, skulle hängas
och hans hembygd brännas ned, men det hjälpte ej. Skaror
af beväpnade bönder smögo sig på sidorna om den svenska
hären, och dagligen bortsnappades och nedskötos mindre
afdelningar, som vågat sig för långt bort. Afven kungen
var många gånger nära att blifva skjuten och tillfångatagen.
En dag red han åtföljd af några officerare genom en
skog. Plötsligt började krilor hvina. Kungen och
officerarne sporrade genast hästarne och redo åt det håll,
hvarifrån skotten hörts. Då sågo de, hur det rörde sig i buskarne,
och strax därefter upptäckte de en skara flyende bönder. De
satte efter dem, nedhöggo några stycken och tillfångatogo
de öfriga.
Tysta och mulna, vissa om att inom få ögonblick blifva
skjutna, stodo bönderna framför kungen.
— Hvarför striden I, då I icke ären soldater?
Bönderna tego buttert.
— Jag råder er att icke befatta er med saker, som
äro främmande för ert yrke. Om ni nu lyckats skjuta mig,
hade hvarenda en af er blifvit hängd. Låt därför bli att
leka krigare. Återvänd i stället till edra gårdar.
Härpå gaf kungen hvar och en af de förvånade
bönderna en dukat och skänkte dem friheten.
Men kungens ädelmodiga handlingssätt medförde ingen
verkan. Folket förblef lika obenäget mot svenskarne.
Buskkriget fortfor, och den redan från början svaga hären smälte
för hvarje dag allt mera samman.
I slutet af mars anlände svenskarne till närheten af
Kristiania. Några dagar därefter kom underrättelsen att
en dansk här på sju tusen man landstigit vid Moss och
Fredriksstad. Nu hotades svenskarne att bli alldeles
afskurna från förbindelsen med hemorten. Generalerna rådde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
