Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXV. Källaren »Randiga Byttan»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
planlagt, ty det kunde icke nekas, att det i alla fall var
mindre ärligt och adelsmannamässigt.
På en gång angrepo de fem adelsmännen Buss. Skulle
de kunna lyckas i sin afsikt att sticka ned honom, borde
det vara genom att göra häftiga anfall från alla sidor, så
att han icke kunde reda sig.
Klingorna blänkte. Det rasslade och hven.
Värjspetsarna susade som blixtar rundt kring Buss, hans hufvud,
bröst, ben.
— Han kan omöjligt reda sig. Inom ett ögonblick
är han nedstucken. Det var då också morskt att samtidigt
utmana alla fem. Kunde varit svårt nog att ta den ene
efter den andre utan att tröttas, tänkte hvar och en af
gästerna, som iakttogo striden.
Och bakom disken stod Lisa, blek, med stirrande ögon
och iakttog förskräckt den egendomliga duellen. Hon kunde
knappast tänka en redig tanke. Nu kände hon, att det dock
var den där häftige, litet brutale löjtnanten, som hon mest
tyckte om. I fall han endast haft en motståndare, skulle
hon icke varit ängslig. Så käck och van att strida, som
han såg ut att vara, skulle han nog kunna reda sig. Men
nu: mot fem på en gång. Det var omöjligt. Se, hur svårt
de ansätta honom. Han har väl icke mer än två armar
och en värja att föra. Och hvad förslog det mot fem
dödstörstande klingor.
Så snart Buss märkte adelsmännens taktik, tog han
snabbt några steg tillbaka, så att han kom att stå med
ryggen mot väggen. Nu kunde de åtminstone endast angripa
honom framifrån. Men å andra sidan hade han ingen plats
för reträtt, i fall så skulle behöfvas. Nå, han fick se upp,
göra striden så kort som möjligt och sticka ned den ene
efter den andre i tur och ordning.
I början hade han fullt att göra med att parera de
häftigaste stötarne. Redan blödde han ur några små
snuddsår på armar och ben. Men så snart han placerat sig med
ryggen mot väggen, fick han mera andrum. Nu kunde
knappast mer än tre samtidigt rikta stötarne mot honom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
