Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Ungdomsperioden i Upsala och Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 UNGDOMSPElilODBN I UPSALA OCH STOCKHOLM.
mörker.» Ett knylnäfslag träffade August Blanche, och han
föll, och Geijer uppvaktades med sång af studenterna.
Nu skulle ett dylikt tal icke ens väcka uppseende. Då
— säger Ridderstad — »fordrades mer verklig
karakters-sanning, själsadel och mod att uppträda vare sig i tal eller
skrift till det fria ordets rätt, än det i våra dagar kräfves till
och med för att predika rent uppror I»
Upsala hade fortfarande sitt kära dam öfver sig. »Om
Upsala» — skrifver Geijer 1836 — »har jag ej annat att
säga än akademivakten i morgse: allt är tyst och stilla.»
Och 1838 skrifver Kiellman-Göransson till Lénström: »Om
jag frågade, om ideernas svartbäcksgubbar ännu kommit och
brutit den eviga is, som ligger öfver tankens å i Upsala, så
svarade du visst med ett dystert suckande: nehej 1»*
Snellman, som gästade universitetet 1840, yttrar sig
äfven skarpt om den akademiska undervisningen. Åhörarne
vid föreläsningarna utgjordes af ett fåtal; vetenskapligt
intresse fanns det icke ett spår af; studierna bedrefvos som
en mekanisk utanlexa. Särskildt talar han om den hederlige
Grubbe, som fordrar att hans kollegier skola läsas från perm
till perm, och med synnerlig ironi persifflerar han
teologerna. »I en riktning, hvilken man kunde kalla den goda
gamla skolastiska, verkar den teologiska fakulteten med herr
Fahlcrantz i spetsen» — skrifver han. — »För dess
Schibo-leth kan man anse förnuftets tillfångatagande inom det för
all evighet gifna systemets gränser. — — Om en egentlig
vetenskaplig inverkan, en sådan som manar till fri forskning,
kan från denna sida icke blifva fråga.»**
Allt detta uttrycker äfven August Blanches mening.
1839 skrifver han i Freja med anledning af Eos, Lénströms
nya tidskrift: »Om de akademiska institutionerna och deras
koryféer icke kunna hindra personer att tänka och författa,
göra de likväl allt för att hindra det tänktas och författades
meddelande ’åt allmänheten.» Och med odeladt bifall citerar
han nu ett stycke ur samma Eos, som handlar om akademien
och dess lärare. Allt är mycket murket, förefaller det Eos,
lifvet, föreläsningar, examina, disputationer. En del af dessa
föreläsningar återkomma oförändrade år ut och år in, 30 à
* Kungl, bibliotekets autografsamling.
** Litteraturblad for allmän medborgerlig bildning (N:o 3, 1848):
»Svenska Silhouetter» af Snellman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
