Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Ungdomsperioden i Upsala och Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNIVERSITETETS FLYTTNING.
73
öfva de en enda själsförmögenhet på de andras bekostnad.
Och när denna examen är tagen och de fått dessa
pappersmeriter, som höra dertill, och det andliga högmod, som ofta
följer med på släpet, så tro de allting vara väl bestäldt och
fullkomnadt, under det att den, som sannt älskar kunskaper
och sträfvar dertill, vet att målet icke kan nås på denna
sidan grafven och att ju mera man lär, desto mera får man
se, huru litet man vet, och just denna ödmjukhet blir en
eggelse och uppmuntran till inhemtande af vidare kunskaper
och bildning.» (Andra hammarens prot. 15 maj 1868.)
Allt som i någon mån närmar honom till målet,
universitetets flyttning, söker han ock att främja. Så till
exempel helsar han en motion om att inrätta en lärostol i
politisk ekonomi här i Stockholm icke blott såsom påkallad af
ett allmänt kändt behof, utan såsom ett förebud till en
högskola i hufvudstaden. »Redan vigtig i och för sig sjelf» —
skrifver han —- »skulle en sådan anstalt blifva det ännu
mera till sina följder. Den skulle varit första början till ett
Stockholms-universitet i samma mening som Collége de
France i Paris och Kings College i London, der föredrag
hållas inom de grenar af menskligt vetande, som ligga vår
tid närmast, af de ypperste, som de särskilda länderna ega
inom hvarje vetenskap. Men tanken är så riktig och
behofvet af ett universitet i hufvudstaden så djupt kändt, att
om ej en ordentlig universitetsflyttning snart kommer till
stånd, motionen (som afslagits) nog skall komma igen vid
nästa riksdag och då med framgång.» (III. Tidn. N:o 30,
årg. 1860.)*
Äfven när det är fråga om att i Stockholm inrätta en
medicinsk fakultet, säger han i borgarståndet: ingen torde
bestrida att en sådan är nödvändig, »utom möjligen någon
dimfigur från Upsala». Ty — fortsätter han — kändt är
»bemödandet i Upsala att nita sig fast genom katedrar,
liksom man der murat sig fast genom hus».**
* Den 28 dec. 1865 utfärdades äfven inbjudning »till samlande
af en fond för upprättandet af en högre bildningsanstalt i
hufvudstaden», liknande Collége de France och Royal Institution.
Inbjudningen var undertecknad: Gillis Bildt, K. A. Almgren, F. Th. Berg,
C. G. Cervin, G. von Dtiben, A. H. Fock, S. Lovén, P. H.
Malmsten, A. O. Wallenberg.
** 1859 väcktes bland annat följande motioner: af Anckarsvärd
om inrättande af professioner i till den högre statsmannabildningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
