Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Freja-redaktören och hans stab
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 FREJAREDAKTÖEEN OCH HANS STAB.
Ingelman, på hvars graf August Blanche utropade: »Hvad
gör landet för sina sångare? Tjusas af sången och låter
sångaren förgås I» Ingelman tillhörde redaktörens närmaste;
sista gången de råkades var i anatomisalen. En dag i juli
1863 talade August Blanche om detta möte på riksdagen.
»För några år sedan besåg jag en vetenskaplig samling
här i hufvudstaden, och jag blef icke litet öfverraskad,
när jag der påträffade en skalle, som tillhört en af mina
intimaste vänner, den på sin tid så omtyckte skalden
Ingelman.»
Här utfor mot Hierta hans förre medarbetare
Sandström, tillhörande Aftonbladet 1838, utgifvare af
Stockholmsbladet 1839 och efter Crusenstolpes majestätsbrott utan dom
och ransakning skild från sin kanslisttjenst i
lotsdirektörs-expeditionen, — Sandström, »som städse uppenbarade kraften
af en vilja, den inga hinder kunde motstå», —- säger
Crusenstolpe — »kraften af en karakter, som hvarken lät
sig af makten böjas, af hotet skrämmas, af våldet kufvas,
af frestelserna lockas och af sveket öfverlistas». —
Sandström, August Blanches skolkamrat i Klara, hvilken, enligt
Blanche, var den utmärktaste af alla, den både till sitt
hufvud och sitt hjerta mest begåfvade, skön, stolt,
hög-sinnad och ädel, glödande i sitt hat mot tyranner och
förtryckare, städse redo att hjelpa alla olycklige och svage,
oöfverträfflig i allvar, oöfverträfflig i skämt, — »naturen
hade riktigt slagit på stort, när hon skapade honom».
Här höll den sirlige unge kammarjunkaren Kullberg
ett föredrag för Snellman om straff och straffanstalter, hvilket
han sedan införde i ett nummer af Freja, allt under det
Snellman yttrade sig om Strauss, särskildt om hans
uppfattning af Die christliche Glaubenslehre, då och då sneglande
åt den vrå, der Tollin satt — Ferdinand Tollin, detta
mångsidiga hufvud, notarie i hofrätten, uppfinnare af en
räknemaskin, lärare i fäktning, politisk karrikatyrtecknare,
obarmhertig gisslare af sin tids dårskaper. * Snellman hade
upptäckt ett litet stift i hans hand och en skalk i hans
blick, som lurade efter Argus.
* Blanche har tecknat Tollin i Ett bruskufvud. Han deltog i
1848 års revolution i Tyskland, jagades såsom politisk flykting från
land till land och dog slutligen i Schweiz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
