Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Den polska rörelsen och den italienska resan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17-
Den polska rörelsen och den italienska resan.
venskarnes nationalhat mot deras grannar ryssarne,
hvilket blossade upp i århundradets början, då de
måste skilja sig från sitt broderland, Finland, hade genom
resningarna i Polen och Krimkriget åter skjutit skott i
fosterländska bröst. Då kom ett bud flygande öfver Östersjön,
hvilket på den svaga och uppspirande plantan verkade som
ett regn af klara och ljumma solstrålar. Czaren hade
afskaffat alla’ fester i Ryssland, hvilka skulle högtidligbålla
minnet af dess segrar, alla, utom en, festen öfver Pultava.
Budskapet härom anlände till Sverige i början af maj månad
1862 och väckte en i allmänhet ganska bitter stämning.
»Man har icke», skref Aftonbladet, »så mycket funnit sig
smärtsamt berörd af påminnelsen om det fältslag, med hvilket
Karl XII:s stjerna gick ned, som. man känt sig harmfull
öfver den förolämpning emot svenska nationen, man trott
sig erfara uti det kejserliga påbudet.»
Snart började man tänka på en motdemonstration, och
efter flere projekt rörande dess beskaffenhet utfärdade Blanche,
Lallerstedt och Björck, Sohlman, K. A. Lindström, Herman
Sätherberg med flere ett upprop i Aftonbladet, der det bland
annat hette: »Vid Pultava hämmades en stor politisk tanke,
full af betydelse för Europas fria utveckling, i sin fortgång
och behöfde mer än ett århundrade för att slå nya rotskott.
Vår östra granne har beslutit att bland sina segerfester
ensamt bibehålla denna. Må den dagen firas äfven hos oss,
dock ej som en sorgefest, icke heller som en utmaning,
men som en hyllningsgärd åt de svenske män, hvilka med
död och fångenskap beseglade sin trohet för denna
verldshistoriska tanke.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
