Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Blanche i »Illustrerad Tidning» och hos de nyliberale
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410 BLANCHE I »ILLUSTBEKAD TIDNING».
Samtidigt som han gaf denna mission àt sin tidning,
gjorde han den till ett af de populäraste familjeblad, som
funnits uppe i Norden före och efter honom. Han kände
nämligen konsten att vara qvick och intressant. Han tröttade
icke läsaren med vidlyftiga afhandlingar, visste att utan
många ord säga, hvad som behöfdes, och var äfven i en
tråkig sak spirituell och angenäm. Publicitetens vådor hade
han icke glömt; icke heller hvad allmänheten fordrar af
publicisten. »Bör man skrifva långa artiklar? Nej, de äro
för tråkiga. Bör man skrifva korta? Nej, de äro för ytliga.
Bör man skrifva pikanta? Nej, de stöta på skandalen. Hvad
skall man då skrifva? Man bör skrifva alls intet, svarar
regeringen, och det förundrar oss icke. Man skall slå
hufvudet på spiken, svarar deremot publiken. Men sjelfva
spik-hufvudet skriker, och det är heller inte bra. Sannerligen
vill det icke något till för att undgå en sådan pers med
bibehållandet af sitt goda namn och rykte.» *
I synnerhet var han mästerlig i porträttbilder och
skisser. »Det är en glädje att lägga sig och dö, när en
sådan karl skrifver ens biografi», sade man, och uttrycket
är i viss mån alls icke så oäfvet. Bilden, han tecknade,
var en fin miniatyrbild, lefvande och natursann mer än något
porträtt. Fastän man efter honom gifvit starkare precision
åt det rent biografiska, det rent kulturhistoriska, har man
icke förmått att skänka den mera lif.
Angående hans skisser torde man kunna påstå, att
Blanche i dem gifvit oss det yppersta af sin diktning.
Hyrkuskens, prestmannens och skådespelarens berättelser jemte
dessa mästerliga små taflor ur verkligheten, hvilka han
publicerade i Illustrerad Tidning, äro i sin genre obestridligen
konstverk.
Också har han på dem arbetat som en konstnär —
träget, samvetsgrant och med verkligheten till förebild. Man
skulle, när man läser dem, tro att de blifvit utkastade nära
nog på fri hand, under intrycket af en stämning. Så är
dock icke fallet. Blanche hade ej brådtom, fastän han var
en flitig och produktiv litteratör. Tidigt om morgnarne steg
han upp och gick ut. Efter en promenad i Malmgårdens
omgifning satte han sig vid skrifbordet, der han stannade
* August Blanche: P. E. Svedbom (Minnesbilder), oktober
1857-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
