Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jakob Ekelund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKOB EKELUNI).
53
Gamla historia skrefs och lord Nigels äfventyr öfversattes
nästan i samma andetag. Ack, hur mycket hade jag ej
kunnat lära af en sådan lärare, som gjorde allt for att
uppmuntra mig, om icke min håg för att drnva kring på gatorna
varit så öfvervägande!
Många gånger sedermera och fast jag lemnat skolan
sammanträffade jag’ med honom. En och annan
söndagsförmiddag besökte han mig, tog mig med sig på någon
promenad utom tullarne och tenterade mig under promenaden
i historien, enligt gammal vana.
Det är en af dessa promenader jag nu vill skildra och
hvilken, med Djurgården till föremål, gjordes tidigt en vacker
söndagsmorgon.
»När stupade Gustaf den Andre Adolf?» frågade han
då bland annat.
»Sextonhundratrettiotvå,» svarade jag.
»Rätt. . . Hvad var det han kämpade och dog för?»
»För religionsfriheten.»
»Eller rättare för sina trosförvandter i Tyskland, hvilka
med fullkomlig undergång hotades af det mäktiga, katolska
Österrike,» förklarade Ekelund.
»Men var inte det detsamma, goda farbror?»
»Inte så alldeles . . . hör du, kära Figge, hvad menar
du med religionsfrihet?»
»Frihet att välja och utöfva hvad slags religion man
behagar.»
»Rätt . . . men tror du att den Andre Gustaf skulle
tillåtit sina kära svenskar att ostraffade bli katoliker,
maho-medaner eller judar? Nej, min gosse!... Visserligen synes
mig ingenting billigare än att en hvar får dyrka sin Gud
efter eget samvete och egen uppfattningsförmåga, och likväl
finner jag ingenting så vådligt för samhällets lugn, som att
proklamera en oinskränkt religionsfrihet. Vattnet och elden
äro herrliga element, men inskränker man icke så godt man
o 7 ö
förmår deras fria verksamhet, så löper man bestämdt fara
att öfversvämmas eller brinna opp. I ett samhälle med
oinskränkt religionsfrihet uppkomma förr eller senare nästan
lika många sekter som familjer, hvilka snart bekriga och
förstöra hvarandra, liksom nationer af olika religioner förut
gjort, ty det finnes ingenting så förskräckligt som det
bekanta odium theologicum. Det vore ungefär detsamma som
att införa en oinskränkt regeringsfrihet, hoc est, att hvar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
