Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalle Utter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Skäms du inte? Ska’ du besvära äldre folk med det?
. . . Sätt genast på masken, eller sätter jag dig på kroken i
stället!»
Med gråten i halsen måste lille baronen fullgöra detta
åliggande, som blef allt besvärligare ju mer det nappade,
och det torde vara svårt att afgöra hvem som pinades värst,
masken eller lille baronen. Några timmar derefter inträdde
på gården informatorn med discipeln, den förre gnolande
på »Kommer du åter med gudaprakt», och den senare, eller
lille baronen, lipande och bärande i hvardera handen en
stor enklyka eller vidja, begge fullsatta med de ypperligaste
aborrar, medan öfver hans späda axel hängde tvenne stora
vid käkarna sammanbundna gäddor, som sprattlande piskade
med sina stjertar den blifvande fideikommissarien både fram
och bak.
»Bär nu in aborrarna i köket,» tillsade informatorn sin
discipel, »och be din mamma inte koka dem i för mycket
vatten . . . till sås behöfs ingenting annat än skiradt färskt
smör med persilja . . . Gäddorna kan du bära ner i iskällaren,
så hålla de sig nog till i morgon middag. . . Adjö nu
med dig, din trasker! ! eftermiddag ska’ vi väl till med
katekesen.»
Derefter gick informatorn in i sitt rum och kom ej
att bli vittne till den öfverraskning och bestörtning, som
friherrinnan erfor, när hon, skyndande utför trappan sin
son till mötes, såg hvilken bedröflig figur denne, trots sin
stora fiskelycka, gjorde. Kalle Utter tog sig emellertid sin
förmiddagslur, som blifvit en vana alltsedan han blef civis
academicus. Men klockan fyra var han på benen igen och
visade sig ånyo i matsalen, för att intaga sin middag.
Den friherrliga familjens köld vid kaffebordet var ett
intet mot den, som röjde sig vid middagen. Ingen
besvarade informatorns helsning, och man låtsade icke ens se
honom. Också hade han, såsom vi sett, betydligt mer
dokumenterat sig sedan frukosten. Detta bemötande undgick
likväl Kalle Utter, hvars blickar förgäfves sökt
bränvins-bordet och, i stället tör de väntade aborrarna, upptäckt
köttbullar med bruna bönor, en anrättning, som han för
längesedan ätit sig lystmäten på hos »mamma Joholm» i Upsala.
»Det här blir en riktig bönestund,» anmärkte han
half-högt, i det han med en dyster blick på de bruna bönorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
