Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Äfventyr på landsbygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Äfventyr på landsbygden.
Jag uppehöll mig vid vägkanten till dess jag någorlunda
hemtat mig, hvarefter jag tog vägen genom gården
till Kräftriket, ett den tiden mycket besökt värdshus, och
begaf mig in i en då ännu vild skogsmark, hvilken,
sluttande mot Brunnsvikens strand, numera är förvandlad till
en betydlig och med mycken smak anlagd park i engelsk stil.
Icke heller funnos der några byggnader, ty de nu befintliga.*
uppfördes först tolf å tretton år derefter till största delen
af framlidne destillatorn Jakob Westman, en på sin tid för
sin företagsamhet och sitt bildade umgängessätt särdeles
utmärkt borgare och hvilken j emväl började
parkanläggningen. Trakten var mig dock ganska välbekant. Hvarje
söndagsförmiddag sommartiden brukade ungdom och arbetsfolk
från hufvudstaden vandra ditut för att bada på det långa
grundet, och jag hade flerfaldiga gånger varit med. Jag slog
mig nu ned på en berghäll nära stranden, och öfver den
lugna viken sökte mina blickar Hagas romantiska strand.
Min moder, hvilken som barn mycket besökt Haga och
då sett Gustaf III, hade ofta talat med mig om denna tid
och derigenom lärt mig något af dess historia. Jag blickade
oafbrutet på stränderna midt emot, hvilka framskymtade
genom den kalla och osunda dimma, som augustinatten
vanligtvis andas ut öfver dessa eljest så tjusande nejder. Men
bäst jag nu satt och betraktade, tyckte jag — om det var
fantasi eller dröm, jag minnes det ej — att Hagas parker
och stränder började vimla af folk: damer med pudradt
hår och herrar i knäbyxor och korta sidenkappor,
kungliga löpare, hofvagnar och plymagerade hattar, och jag hörde
ett jublande sorl. Vidare tyckte jag, att på udden, der
templet står, en man framträdde med yfvigt ljust hår och
* Detta skrefs i slutet af 1850-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Jan 6 18:25:48 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/3/0089.html
