Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Min nye principal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litet öfverraskad, när jag fick höra, att detta ämne var mitt
eget, i nästföregående kapitel beskrifna äfventyr vid Stocksund.
»Hör, ska du få höra hur jag tänkt mig saken!» började
Alberg, strålande af belåtenhet. »En ung bodbetjent bestjäl
sin husbonde och rymmer sedan ifrån honom.»
»Hvad för slag!» skrek jag till; »har jag bestulit min
husbonde?»
»Nej, inte du, det vet jag nog,» svarade Alberg, »men
man måste ha ett giltigt skäl hvarför han rymmer, ty inte
är det giltigt skäl, att han fått sig ett kok stryk. Den
unge bodbetjenten beger sig åt landsbygden och råkar på
vägen till Stocksund ett par rymmare från Vaxholms
fästning. Med den ene af dem hade han i sin barndom varit
närmare bekant.»
»Hvad för slag!» skrek jag ånyo; »har jag varit
närmare bekant med den skurken?»
»Nej,» svarade Alberg, »men det är nödvändigt för
effekten, och derigenom motiveras också hans anlag för
oärlighet. Ge dig nu bara till tåls, så ska du nog bli nöjd.
Den unge bodbetjenten berättar nu för sin gamle bekante
alla de streck han spelat sin husbonde, och den gamle
bekante, som till alla delar gillar dem, upptager sin unge vän
till ledamot af bandet.»
»Mjuka tjenare!» inföll jag.
»Vidare,» fortfor bokhandlaren, »anförtror banditen
barndomsvännen sin plan att bryta sig in hos en gammal
rik grefve, hvilken har sitt sommarställe nära Stocksund.
Men den unge bodbetjenten... nu ska du bli nöjd, tror
jag.. . den unge bodbetjenten, som i grunden har det
hederligaste och ärligaste hjerta ...»
»Trots hans oärlighet mot sin husbonde,» inföll jag.
»Tig och afbryt mig inte! Bodbetjenten besluter att
rädda den gamle grefven. Men då han sjelf icke förmår
göra det, så begifver han sig om natten till en liten byggnad
vid stranden, som för tillfället bebos af en ung bokhandlare
från hufvudstaden och hvilken han sedan barndomen också
är bekant med.»
»Han gör tidiga bekantskaper, både med bofvar och
bokhandlare,» inföll jag.
»Vill du hålla mun!» ropade Alberg förargad. »Nu
vidare! Bodbetjenten väcker bokhandlaren och berättar denne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
