- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Berättelser 3. Bilder ur verkligheten. Del 3. En skådespelares äfventyr /
177

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Också en reskamrat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Också en reskamrat.





Det var den klaraste vinterafton i slutet af 1832,
fullmåne på himlen, på jorden den renaste snö och ett
sjungande slädföre. Allt lifligare och starkare hördes
bjell-rornas klang, ju mer jag närmade mig hufvudstaden i min
simpla bondsläde med en sofvande skjutsgosse bredvid mig.
Kommen till det ställe af stora landsvägen nära Norrtull,
der en körväg bär ner till Stallmästaregården, gjorde jag
halt, mindre dock för att låta min häst pusta, ty när har
man väl medlidande med en stackars bondkamp! Det var
det gamla värdshusets rikt upplysta fönster, som med
oemotståndlig kraft drogo mig till sig. På två år hade jag icke
varit i Stockholm och följaktligen icke heller på
Stallmästar-gården, det äldsta af hufvudstadens utvärdshus, den tiden
mycket besökt, förr ännu mera, nu nästan förgätet. Der
hade drottning Kristina en af sina många belvederer eller
»petits maisons», och qvar från hennes tid stå ännu den
åttkantiga träpaviljongen på gården och de fyra gamla
lindarna, hvilka bilda vestibulen framför ingången till
källarsalen och dem hon sjelf planterat, kanske med biträde af
den då lycklige, men sedan så mycket olyckligare
Monal-deschi. Sedan jag funderat några ögonblick, gaf jag hästen
en snärt, och det bar af åt venster ner på vägen till detta
téte-å-téternas hem i minst tvåhundra år. Jag kunde väl i
förbifarten taga mig ett glas varm punsch, tänkte jag, och
på samma gång ge skjutspojken en smörgås, dito en åt
hästen, om icke just med smör på, och det skulle bli roligt
att se, om de paljetterade bindmössorna voro de samma som
för två år sedan.

För två år sedan? Jag hoppar då öfver två år af mitt
vistande vid landsortsteatern? Ja visst. Två år äro ett lappri

Bilder ur verkligheten. HL 12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:25:48 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/3/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free