Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ja.»
»Känner ni honom närmare? Hvad vet ni om honom?
Hvad tycker ni om honom?»
Det gick undan med frågorna, blef annat ljud i skällan.
»Han räknas bland Stockholms notabiliteter,» försäkrade
jag och det med skäl.
»Hur så, på hvad sätt?»
»Jo ...»
»Men för all del var god och sitt!» så lät det nu.
»Jaså, han är då mycket ansedd?»
»Ja visst. Att börja med, är han Stockholms förste
dansör, sjelfskrifven på alla baler, bjuden på sjelfva slottet;
har har till och med dansat med de kungliga damerna.
Vidare ...»
»Vidare?»
»Vidare är han Stockholms förste jägare; de dyrbaraste
jagtgevären äro alltid hans. Han leder de förnämsta
jagtpartierna och förfelar aldrig sitt mål ... en mycket farlig
karl, lika farlig för hararne som för damerna. Men det är
inte nog än. Dertill är han vår förste seglare, eger den
bästa lustjakten och vinner pris vid hvarje kappsegling.
Ingen känner Stockholms skärgård bättre än han, han
dansar öfver vågorna och flyger öfver skären.»
Af mycket mindre kan man få en romanhjelte.
»Är han rik?» frågade min uppmärksamma åhörarinna.
Det kände jag ej, och det var icke många, om ens
någon, som kände det. Ö. förde ett dyrt lif och förblef
länge en gåta för mången. För öfrigt är det ofta nog
lättare att veta hvaraf en menniska dör, än hvaraf hon
lefver; men säkert är, att icke var det på nedre börssalen
vår hjelte lifligast figurerade.
Nu inträdde ändtligen bror Ask under många ursäkter
för det han varit borta så länge.
»Du hade gerna kunnat be honom stiga in,» sade frun,
»ty din vän här känner honom.»
»Hvem?» frågade Ask med rynkad panna.
»Grosshandlarn, vet jag.»
Ask spände sin gröna ögon i hustrun.
Ask har kattens ögon, tänkte jag, men han behöfver
dem också.
»Jag såg honom genom fönstret,» förklarade jag; »men
hur har du kommit i affärer med honom?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
