Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berättelser efter klockaren i Danderyd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var flitig kund, fått teaterbiljetter till femte radens fond.
De gingo dit, och det var första gången Karin såg ett
»operaspektakel». Det som då bland annat uppfördes var
»Den lilla matrosen», denna trefliga operett, hvilken i så
många år hållit sig på scenen och alltid med bifall emottagits.
När Karin från sin stockholmsresa återkommit till
landet, hade hon förunderliga saker att berätta för bygdens
gossar och flickor.
Hon hade med far varit uppe i ett hus, icke så stort
som Djursholms herrgårdsbyggning. Men i det huset hade
hon sett ängar, mycket större än Djursholms egor, och
skogar, mycket bättre vårdade än Danderyds skogar, och en
sjö, mycket större än Stora Värtan; och ängarne voro fullt
gröna och sjön icke frusen, fast det var midt i smällkalla
vintern; och hon hade sett regn och hört åskan gå, hvilket
icke heller är vanligt vintertiden.
Vidare hade hon sett en hel hop bondgossar och
bondflickor i de vackraste kläder, icke det ringaste solbrända,
rena i ansigte och på händer och så raka i ryggen som
hade de aldrig gått med lie eller räfsat hö.
Desslikes hade hon sett en gammal sjökapten, den der
såg ut som han velat äta upp en och som svor så man
kunde skratta sig till döds.
Äfven hade hon haft roligt åt en gammal bondkäring,
hvilken vred på rona och trippade med fötterna som en
steglitsa när hon plockar mask. Rätt lustig var också en
ung flicka, som bara neg och ropade på »herr Adolf».
Men det bästa af allt, hon sett, var en liten matros,
som kommit simmande i sjön och sedan gått i land, utan
att han varit det ringaste våter. Hans hår hade icke
raknat i vattnet, hans jacka dröp icke, hans fina, hvita byxor
voro så torra och glänsande som hade de nyss kommit från
strykbrädet.
Denna lilla matros hade tobakspipa, rökte som en
kronofogde och grälade med far sin, hvilket just icke var så bra.
Men han var så vacker, skrattade beständigt, sjöng de allra
roligaste visor och blef kär i den första flicka han fick tag i.
Det var något det, den der lilla matrosen, det var
något annat än båtsmännen i Danderyds skeppslag.
Detta och mycket mera berättade Karin för sina
förvånade åhörare och åhörarinnor. Men hvad hon icke
berättade var, att den lilla matrosen så till den grad intagit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
