Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Berättelser efter klockaren i Danderyd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Det är jag visst... jag har i hemlighet talt med
direktören om saken.»
»Och hvad är hans tanke?»
»Han tyckte om min figur och trodde att jag under
hans ledning kunde bli något med tiden... Han ansåg mig
isynnerhet passande för starka karaktersroler.»
»För envisa, ja.»
»Ja, det är detsamma, farbror... och så profvade han
min röst också.»
»Du sjöng för honom således? Nå hvad sjöng du?»
Petter (sjungande):
»Så kom då Kjersti, så viljom vi svängja,
Ser jag rätt på dej, så har du go lust, sa’n.»
»Tyst! Du tar ner taket, galna pojke!»
»Det är just det man skall göra, farbror.»
»Nå, hur stor lön får du?»
»Sex riksdaler i veckan, men då måste jag också hjelpa
till med att hissa.»
»Hissa! Hvad för slag?»
»Skogar och städer, berg och sjöar, blåsa nickt i pipa
när det skall blixtra, slå på kalfskinn när det ska åska, rulla
ärter när det ska regna... usch hvad det ska gå!»
Klockarn och hans hustru skakade sina hufvuden.
De höllo för mycket af Petter Alm, för att ej med
smärta se honom kasta sig in på en bana, för hvilken de
icke ansågo honom ha den ringaste kallelse.
De gjorde nya invändningar, bådo honom med tårar i
ögonen att åtminstone närmare tänka på saken, innan han
fattade ett afgörande beslut.
Men alla deras bemödanden voro fruktlösa, och på alla
deras anmärkningar hade han blott ett och samma svar:
»Ni har rätt, men jag måste ändå bli aktör,» tilläggande
derefter, i det han tog afsked för att gå: »och det är
kanske lika så godt som att vara gästgifvare på Ensta.»
Sedan han afiägsnat sig, betraktade klockaren och hans
hustru en lång stund hvarandra, stumma af förvåning och
bedröfvelse.
»Du ser väl hur det är fatt med honom, kära Malm?»
bröt slutligen hustrun tystnaden.
»Ack ja, nog ser jag det.»
»Han är kär.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Jan 6 18:26:44 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/6/0083.html
