- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Berättelser 6. Taflor och berättelser. Del 1 /
276

(1889-1892) Author: August Blanche With: Georg Pauli, Vicke Andrén, Nils Kreuger, Alf Wallander, Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kråknästet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nu förskonad, för att icke tala om den stränga
vedergällning, som skulle ha drabbat honom i ett kommande lif!

De enda, som med skäl kunde anses ruinerade på affären,
voro naturligtvis de som rådde om egendomen med
tillhörande lösören. Men de hade ju frånröfvat honom de
skatter, medelst hvilka en hel verldsdels hedningar kunnat
omvändas till Kristi lära, i stället för att nu gå en evig
fördömelse till mötes. De hade ju dessutom satt försåt för
hans eget lif, — ty tänk om den der dobbskon träffat i
ögat, i stället för örat! — och på hans lif berodde ju så
mångas eviga välfärd. För öfrigt vore ju den der branden
ingenting annat än ett medel till återfinnande af den för
så heliga ändamål bestämda skatten.

Med ett ord, den svarte ansåg sig för det skedda med
stora skäl kunna berömma sig inför Gud, om än
försigtigheten fordrade att han icke berömde sig deraf inför verlden.

Så stodo aktierna, när den svarte samma dag i
Aftonbladet fick läsa följande:

»Förliden gårdagsafton mellan kl. 9 och 10 nedbrann
ett vid Nya vägen beläget, gammalt och redan länge
utdömdt hus. Huru elden kommit lös, känner man ännu
icke; men egarinnan till huset, hvilket icke var
brandförsäkradt, en mamsell Sahlén, eger så mycket mindre skäl
att beklaga sig öfver berörde olycka, som man vid
gräfningen i källaren påträffat ett icke obetydligt fynd, bestående
af diverse silfverpjeser, tillsammans vägande nära 2,000 lod,
och hvilken skatt, utan den timade eldsvådan, säkerligen
icke så tidigt kommit i dagen.»

Tidningsbladet föll ur den svartes hand. Således, långt
ifrån att stjelpa, hade han fastmer hulpit. Raseriet gnistrade
i den svartes ögon och han ville, likt de gamla profeter,
slita sitt hår. Men som större delen deraf redan var
afsvedt och hvad som återstod i alla fall var så kort, att det
icke lönade mödan nypa deruti, så bet han sig i stället i
läppen så att den blödde.

När nu de »väckte» fingo veta, att deras vördade lärare
spottade blod, kommo de från östan och vestan, belägrande
hans hus och bedjande Gud för den helige mannens timliga
väl, ty för hans eviga behöfde icke bedjas.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:48:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blanchesam/6/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free